Inga lärare i elevernas bilder av skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bildlärare i botten och blev intresserad av forskning efter att ha arbetat med ett utvecklingsprojekt om bildundervisning. När jag sedan deltog i ett projekt som Skolverket ledde, om huruvida man kunde använda bilder som utvärdering av skolan ur elevernas perspektiv, ville jag gå vidare och se hur man genom samtal och reflektion kunde utvidga och utveckla kunskapen om eleverna och skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Skolverkets projekt bestod av 450 bilder där elever i olika åldrar och från olika delar av landet svarade på frågan Hur är det att vara elev i dagens skola?. Ur den samlingen valde jag ut 65 representativa bilder och lät 98 lärare samtala och reflektera kring dem i två dagar. 60 lärarstudenter fick göra samma sak. Själv gjorde jag näranalyser av några av bilderna. Jag jämförde sedan lärarnas och lärarstudenternas uppfattningar och tittade på likheter och olikheter mellan dem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag såg dels, genom att bilderna analyserades noga, att man kunde uttolka mer ur dem än vad man gjorde vid en snabb anblick. När vi samtalar och reflekterar om bilder får de olika betydelser beroende på vår erfarenhet och vilken positionering vi intar. Detta ger oss mer kunskap om skolan.
– Jag kunde också konstatera att det fanns skillnader i hur lärarna och lärarstudenterna uppfattade bilderna. Bilderna väckte starka känslor och reaktioner hos lärarna. De trodde inte de gav en sann bild av skolan, och i sin egenskap av lärare kände de inte alls igen sig. De förvånades över att de själva saknades i bilderna, och att bilderna inte handlade om lektioner och lärande utan om elevernas tankar och liv i och utanför skolan. Tittade de däremot på bilderna utifrån sin erfarenhet som elev eller förälder kände de igen sig, och beroende på vilken positionering de intog såg de olika betydelser.
– Studenterna hade delvis samma uppfattning som lärarna men de var mer framåtblickande. Eftersom de är yngre kände de igen sig väl. De förde livliga diskussioner som tog sin utgångspunkt i hur de vill förändra skolan så att eleverna ska trivas.

Vad överraskade dig?

– Jag är överraskad av att lärarna blev så förvånade, nästan besvikna, över vad eleverna berättade i bilderna. Lärarna såg inte sig själva som en del av skolan. De menade att elevernas vantrivsel bland annat berodde på skolans ramfaktorer, det vill säga klasstorlek, tid och andra materiella resurser, som de inte har kontroll över.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att den kommer att användas inom lärarutbildningen, men också i fortbildning av redan etablerade lärare.