Inga enkla orsaker bakom dyskalkyli

Svårigheterna vid dyskalkyli kan bero på flera olika saker. Därför behövs ett individanpassat stöd, det konstaterar Kenny Söderlund i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För vissa är det svårt, trots att de är motiverade, att lära sig grundläggande matematik men det är oklart vad som karakteriserar de barn och vuxna som har svårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har kartlagt underliggande kognitiva funktioner som man kan anta ligger till grund för svårigheterna vid dyskalkyli. Det vi vet om hur hjärnan fungerar pekar på att det finns en variation av orsaker som är specifika för svårigheter att förvärva matematik. För vissa beror det på sekundära svårigheter, som problem med arbetsminnet eller exekutiva svårigheter som ADHD, men vid dyskalkyli handlar det snarare om känslan för antal. De problemen har inget med övriga skolämnen att göra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Personer med dyskalkyli brukar anses vara en homogen och likvärdig grupp men det är mer komplext än så. Vissa har bara problem med antalsuppfattning, andra har svårt att förstå vad siffrorna står för och dess betydelse. Det påverkar alla aspekter av matematiken. Många med dyskalkyli har också svårt med tidsuppfattningen och med hjälp av bilder av hjärnan så har vi sett att det är samma del av hjärna som bearbetar den typen av information.

– Det finns en undergrupp som inte har svårt med antalsuppfattning utan snarare med att avkoda siffrorna. Det är mer likt dyslexi, och handlar om svårigheter att hantera symbolerna.

Vad överraskade dig?

– Barn med svårigheter med matematik kan upplevas ha snarlika problem med matematik om man bara tittar på deras prestation i matematiken. Men med våra tester såg vi att det finns olika underliggande kognitiva orsaker. Det bådar gott för att förstå barnens grundläggande svårigheter, och kunna individanpassa stödet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I skolans miljö bör man vara lyhörd för komplexiteten i svårigheterna. Man behöver följa barnet och kartlägga orsakerna, om det är psykosociala faktorer som klassrumsmiljön eller familjeförhållanden, eller neurokognitiva funktionshinder. Det är stora utmaningar som kräver aktiv diskussion mellan flera olika instanser.

Annika Larsson Sjöberg