Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är utmanande och kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundberg belyser i sin avhandling en del av Skolsverige där överordning och karriär står i fokus.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och intresset väcktes faktiskt av en handskriven lapp där en av mina elever uttryckte en total alienation inför livet. Samtidigt som meddelandet vittnade om en uppgivenhet fanns det något kraftfullt i sättet att uttrycka sig på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur samhällskunskapsundervisningen ser ut på en gymnasieskola med höga intagningspoäng, i avhandlingen benämner jag den som en elitskola. Studien baseras huvudsakligen på observationer från samhällskunskapsundervisningen under tre år i en och samma gymnasieklass. Det är en explorativ studie där frågeställningarna utvecklades under projektets gång med det övergripande syftet att försöka förstå och belysa vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitskola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan, dess undervisning och budskap utåt, är fokuserad på att fostra eleverna till en överordnad elit. Det här framkommer bland annat i skolans marknadsföringsmaterial i formuleringar som ”till dig som vill gå vidare till Oxford” och genom att lyfta fram framgångsrika tidigare elever. Det finns med andra ord redan från start ett uttalat mål: eleverna på den här skolan strävar mot en överordnad elit.

– Under första årets första termin fanns det några elever som ställde utmanande frågor, gärna ville debattera och diskutera olika frågor i klassrummet. De här eleverna blev i enskilda samtal varnade och tillsagda att ”sköta sig”. Under resterande tid förekom i princip aldrig några kritiska frågor i undervisningen.

– De ideal av överordning som på olika sätt manifesteras på skolan försätter eleverna i en position där de tvingas separera sig från både omvärlden och andra. I avhandlingen beskriver jag detta som ”frånvändandets didaktik” med ett starkt fokus på att ”hålla ut” och ”stå ut” med syfte att nå just överordning.

Vad överraskade dig?

– Som lärare i samhällskunskap blev jag närmast chockad av det jag observerade. Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passivt lydande. Tidigare forskning om skoldemokrati visar att högpresterande elever har hög politisk medvetenhet men mina observationer visar snarare tvärtom. Forskning om elitskolor skildrar ofta elever som tar för sig i självsäkra analyser och debatter, men i det här klassrummet förkom få politiska diskussioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt skolpolitiker. Jag hoppas att resultaten kan vara ett bidrag i debatten om vilken skola vi vill ha. Men även lärarutbildare, föräldrar och elever tror jag kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander