Individuella utvecklingsplaner verkningslösa

Eftersom det är omöjligt för lärare att följa upp alla elevers behov får eleverna själva ta ansvar för att individuella mål uppnås. Eva Mårell-Olssons forskning visar också att förberedelserna inför utvecklingssamtalen inte handlar om elevernas kunskapsprocess. I arbetsprocessen lär sig elever i stället hur de ska agera för att uppfattas som mönsterelever.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Ända sedan jag jobbade som lärare har jag varit intresserad av formativ bedömning och har jobbat med portfoliometoden i 15 år. När ändringen i grundskoleförordningen trädde i kraft 2006 om att alla elever skulle ha en individuell utvecklingsplan började många skolor med digitala verktyg för utvecklingsplaner. Jag var intresserad av att ta reda på hur det fungerar och hur verktygen används.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den arbetsprocess som sker när elever, föräldrar och lärare förbereder och genomför utvecklingssamtal. Då upprättas individuella utvecklingsplaner. Jag har studerat de som använder digitala verktyg för den arbetsprocessen, både ur ett elev-, lärar- och ett föräldraperspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Arbetsprocessen med elevernas individuella utvecklingsplaner handlar om mer än enbart elevernas lärande. Makt, kontroll och förhandling om elevernas positioner ingår. Det framträder en föreställning om en mönsterelev som förväntas bidra till ett gott arbetsklimat och som presterar sitt allra yttersta.

– Både elever, föräldrar och lärare är med i skapandet av mönstereleven i arbetsprocessen. I studien framkommer det att föräldrar till och med går in och skriver egna omdömen om sina barn. Det blir ett spel om hur man visar att eleven är mönsterelev.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att elevdokumentationen och arbetsprocessen med utvecklingsplanerna skulle handla om elevernas kunskapsprocess, men den handlar om hur elever lär sig hur de ska visa att de är mönsterelever och hur de agerar för att uppfattas som mönsterelever. Arbetsprocessen som kommer fram handlar om elevens attityder och uppförande.

– De lär sig att utvecklingsplaner har väldigt lite koppling till målen i styrdokumenten. Målen kopplas istället till lärarens planerade undervisning.

– Individuella utvecklingsplaner blir på så sätt verkningslösa. För lärare blir det en ohanterlig situation när de ska komma överens med både elever och föräldrar om alla olika behov och anpassa undervisningen till elevernas individuella mål.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med utbildningsfrågor, som verksamma lärare, lärarstudenter, rektorer och skolledare. Avhandlingen väcker frågor om vardagliga problem som blir till en ohanterlig situation.

Gunilla Nordin