Individen framför kollektivet i ungas livssyn

Hur ser unga människor på sig själva, sin framtid, livet och döden? Är det någon skillnad mellan hur troende och icke-troende uppfattar frågan om livets mening? Det söker Caroline Gustavsson svar på i sin avhandling i pedagogik.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har vikarierat som lärare, läst teologi, socialt arbete och alltid varit intresserad av hur människor tolkar och förstår livet. Jag har också känt en nyfikenhet inför var de unga tar vägen med sina frågor om livet när vare sig politiska eller religiösa sammanhang tilltalar dem. Jag har också försökt förstå nyanserna bakom enkla kategorier som ”religiös” och ”icke-religiös”, ”troende” och ”ateist”.

– Under mina studier i teologi kom jag att intressera mig för religionspedagogik, men det finns ingen möjlighet att disputera i det ämnet. Därför läste jag in en magister i pedagogik. Avhandlingen är i pedagogik men är att betrakta som religionspedagogisk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur unga vuxna tolkar och förstår erfarenheter i sina liv. Avhandlingen handlar om deras meningsskapande, både som innehåll och förståelseprocess i ett dynamiskt förhållande till ett socialt och kulturellt sammanhang.

– Jag har gjort djupintervjuer med 21 unga vuxna mellan 19 och 29 år om erfarenheter i deras liv. Något som kännetecknar deras berättelser är att det handlar om relationer som har tillkommit, upphört eller drastiskt förändrats. Det är starka berättelser om mobbning, övergrepp, resor samt nya och förlorade vänner. En ambition har varit att synliggöra deras röster och att bjuda in läsaren i de tolkningar jag gör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen synliggör de unga vuxnas tankar om livet. Den lyfter fram vilka teman som är centrala för dem. Det är framförallt frågor om vem de är, vad de vill välja och vart de är på väg. Men också frågor kring döden och livets mening och erfarenheter av otrygghet.

– Frågan om livets mening är inget de explicit pratar om och samtidigt någon som genomsyrar allt. I relation till döden är de mer explicita. De räknar inte med döden som en del av livet och uttrycker en större rädsla för att bli sjuka än för att dö. Rädslan för sjukdom och smärta kan tolkas som ett exempel på individualiseringstendensen. Om man blir sjukskriven idag skylls det ofta på att man inte har tagit tillräckligt väl hand om sin hälsa. Man skulle också kunna se det som ett samhällsproblem, att arbetsmiljön inte främjar vår hälsa. Idag har man ett personligt ansvar, ett kollektivt ansvar har individualiserats.

– Synen på hälsa och döden är två sidor av samma mynt. Ett långt liv har idag ett högt värde, viljan att slå tillbaka döden blir betydelsefull. När man inte räknar med ett liv efter detta blir det kroppsliga och fysiska livet ett projekt. Det blir upp till var och en att leva länge och bevara sin hälsa. Några av de unga ser döden som ett definitivt slut, medan andra menar att det följs av ett liv tillsammans med gud.

– Hur unga vuxna upplever sina liv påverkas inte så starkt av livsåskådningar utan av för givet tagna hållningar och tankeinstitutioner i vår tid. De senare anger underförstådda strömningar som det råder en tyst överenskommelse om. Det individuella projektet är det tydligaste exemplet, en fokusering på det egna jaget och en tro på individen framför kollektivet. Det påverkar i hög utsträckning hur unga ser på sig själva, även de som är troende. Tron på en allsmäktig Gud skulle kunna göra att man förväntar ett motstånd mot sådana tendenser, men kyrkan står inte riktigt emot. Den mänskliga identiteten har förvandlats från något givet till en uppgift.

Vad överraskade dig?

– Att det individuella projektet så tydligt genomsyrar allas förståelse av sig själva och av livet, såväl de troendes som de icke-troendes. De centrala existentiella teman som finns i materialet kretsar kring frågor där jaget står i centrum. I vardaglig mening tycks utmaningen att förstå sig själv och andra därför vara densamma för såväl de troende som icke-troende unga vuxna. Om man utgår ifrån att tron på djupet kan förändra en människas sätt att vara i världen så kunde skillnaderna förväntas vara större.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det hoppas jag att lärare och alla som arbetar med unga vuxna och möter dem på olika sätt inom skola, sjukvård och religiösa och ideella organisationer ska ha. Det är en ganska outforskad åldersgrupp.

Annelie Drewsen