Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

I mötet mellan barn och pedagog i förskolans vardagliga rutiner flätas omsorg, fostran, och lärande ständigt ihop. Forskare Sara Dalgren definierar det som inbäddad undervisning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

-Jag brukar säga att jag är en förskolemänniska – jag har tidigare arbetat både inom förskolan och som lärare på förskollärarutbildningen. I dessa roller har jag alltid varit intresserad av vad som händer i mötet mellan barn och pedagoger, särskilt i de vardagliga situationerna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det sociala samspelet mellan pedagoger och barn i just vardagliga rutiner och situationer i förskolan. Exempelvis sång-, frukt- och matstunder och liknande. Avhandlingen baseras helt på videoinspelningar från tre förskolor där jag transkriberat och analyserat vad som händer i samspelet mellan barn och pedagog i vardagliga situationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det i dessa möten mellan barn och pedagog sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek. En förskolelunch kan omfatta allt från måltidsnormer och språkstödjande praktik till matematik. Lek på en gungbräda utvecklas till att utforska fysikens lagar med tyngd- och jämnvikt. Allt det här sker i stunden i samspelet mellan barn och pedagoger. Det gäller även för de allra minsta barnen. Här kommunicerar pedagoger och barn med hjälp av kropp och saker och barnen blir delaktiga utan att kunna prata.

– Jag hade ingen uttalad tanke på vad jag skulle finna när jag började videofilma, det var först när jag studerade materialet som jag tydligt såg hur ett specifikt pedagogiskt fokus kan genereras spontant ur det vardagliga sociala samspelet. I min avhandling definierar jag detta som ”inbäddad undervisning”. För att detta ska uppstå krävs förstås att pedagogerna har en handlingsberedskap.

Vad överraskade dig?

– Att även slutna frågor och frågor med förutbestämda svar kan vara utvecklande. Som pedagog försöker man ofta undvika den här typen av frågor, just för att få barnen att tänka friare. Men jag såg i materialet att frågor med givna svar kan bidra till att fokusera, rikta uppmärksamheten mot något specifikt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med barn och är intresserade av social interaktion. Jag hoppas att de kan bidra till samtalet om förskolepedagogisk praktik, både bland verksamma och blivande pedagoger och forskare.

Susanne Sawander