Idrottsundervisningen behöver ett annat språk
Det saknas ett samhällsvetenskapligt perspektiv i idrottsundervisningen och det måste in nyabegrepp som är skilda från idrottens språk. Det menar Katarina Schenker som har disputeratmed avhandlingen På spaning efter idrottsdidaktik .
Född 1972
i Åkarp
Disputerade
2011-05-27
vid Lunds universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
På spaning efter idrottsdidaktik
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har alltid varit intresserad för varför man undervisar om precis det man undervisarom. När jag började arbeta vid idrottslärarutbildningen i Malmö fortsatte jag att ställamig de frågorna.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om idrottsdidaktik som begrepp och som redskap för analys. Jag har konstruerat ettanalysverktyg för hur lärare ska kunna förhålla sig kritiskt till sin undervisning. Jaghar analyserat kurslitteraturen från fyra lärarutbildningar inom idrott och hälsa ochfokus har legat på litteratur om simning, dans, bollspel och orientering.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Jag har sett att det finns ett behov av begrepp som är skilda från idrottsspråket ochidrottens måttstock i kurslitteraturen. Vi vet vad en bra idrottare är men enligt måleni kursplanen är det inte det som ska premieras i skolan. Snarare handlar det omkunskap för att kunna ta hand om sin hälsa och idrotta hälsosamt.Om läraren endast använder idrottens språk och tittar på skolundervisningen uteslutsde elever som sitter på bänken. Läraren får inte heller några redskap för att hantera desom inte har råd att köpa gymnastikskor.
– Det är vanligt att de elever som redan är duktiga bekräftas, men å andra sidan blir deinte lika utmanade som inom föreningsverksamheten eftersom de måste samarbetamed andra som inte är lika intresserade. Även de duktiga eleverna måste man ställakrav på utifrån kursplanen.
– Traditionellt sett finns det en tydlig koppling till naturvetenskap och psykologiinom idrotten. Problemet med det är att det inte räcker för att belysa meningen medskolämnet det är exempelvis svårt att problematisera varför pojkar har bättre betygän flickor utifrån ett NO-perspektiv. Skolidrotten behöver belysas även utifrån ettsamhällsvetenskapligt perspektiv. Lärarstudenterna ska inte bli idrottare utan lärareoch fokus behöver ligga på undervisning, inte regler och passningar.
Vad överraskade dig?
– Inget egentligen men det var intressant att arbeta med idrottsdidaktik som begreppeftersom det har så stor potential om man breddar perspektivet.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärarutbildningen med inriktning mot idrott och hälsa i synnerhet men ävenlärarutbildningen i allmänhet, och tränarutbildningar.