Idrottslärares brist på status – en 200 år lång diskussion

Fakta

Sofia Sebelius

Född 1980
Bor i Lund

Disputerade 2024-05-23
vid Malmö universitet

Avhandling

Idrottsläraryrkets strävan efter mål och status

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i idrott och hälsa samt biologi och arbetade på högstadiet i tio år innan jag började forska. Som lärare läste jag forskning som visar att det finns en ganska stor differens mellan styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa och vad idrottslärare faktiskt gör i sin undervisning. Det väckte både frågor och intresse att ta reda på mer om idrottsläraryrket och varför vi idrottslärare väljer att undervisa på ett visst sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på en problemformulering utifrån de dramatiska förändringar som skett inom skolan som helhet de senaste decennierna, exempelvis kommunaliseringen och skiftet från regel- till målstyrning. Därutöver har idrottslärarutbildningen integrerats med den vanliga ämneslärarutbildningen och idrottsvetenskap fullständigt exploderat som forskningsämne. Samtidigt visar tidigare forskning att idrottsläraryrket inte påverkats nämnvärt av dessa förändringar. Undervisningen domineras fortfarande av traditionellt innehåll som boll- och lagspel.

– Med detta som bakgrund har jag intervjuat åtta erfarna idrottslärare på högstadiet som fått berätta fritt om hur de ser på sin yrkesutövning, exempelvis kring förutsättningar, möjligheter och begränsningar.

– I den andra delstudien har jag analyserat texter om idrottsläraryrket och hur det beskrivs i läroplaner från år 1900 och framåt, på olika jobbsökarsajter, på webbsidor från lärosäten som bedriver idrottslärarutbildning samt så kallade festskrifter från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, och dess tidigare motsvarighet Gymnastiska centralinstitutet, GCI.

Idrottslärarna pratar mycket om en arbetsvardag som är svår att planera och att de hela tiden måste vara på tå för att lösa problem.

Sofia Sebelius

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Intervjuerna visar att idrottslärare har ett väldigt stort handlingsutrymme att själva styra och lägga upp sin undervisning. Samtidigt vittnar lärarna i studien om oklara mål, ”flummiga” läroplaner, knappa resurser och en frånvarande skolledning som aldrig ser dem.

– Idrottslärarna pratar mycket om en arbetsvardag som är svår att planera och att de hela tiden måste vara på tå för att ”lösa problem”: friluftsdagar som regnar inne, sjuka elever som gör att planerade aktiviteter måste organiseras om. Centralt i arbetet är de täta elevkontakterna, och för lärarna handlar det mycket om att skapa trygghet för alla elever i undervisningen. Inte helt oproblematiskt när 30 elever ska undervisas på en yta stor som en badmintonplan. I avhandlingen har jag definierat tre roller som ingår i idrottslärarnas yrkesutövning: problemlösare, trygghetsskapare och organisatör.

– Resultaten från den andra delstudien visar att beskrivningar av idrottsläraryrket präglas av en stark kontinuitet. Redan i början på 1800-talet beskrivs idrottsämnet som fysiskt utmanande, karaktärsdanande och samtidigt roligt. Den optimala idrottsläraren framställs genomgående som vältränad och fysiskt kompetent. De här beskrivningarna känns igen både på lärosätenas sajter och jobbsökarsajterna. Det finns med andra ord en stark och sedan länge befäst norm om hur idrottsläraren ska vara och en slutsats jag drar är att det kan vara mycket svårt att som verksam eller blivande idrottslärare kritiskt granska den egna yrkesrollen. 

Vad överraskade dig?

– Jag förvånades över hur länge diskussionen om idrottslärares brist på status pågått. I mitt material fann jag texter från år 1813 där man diskuterar hur idrottslärares status kan höjas – det är över 200 år sedan!

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till ökad förståelse för idrottsläraryrket hos både verksamma och blivande idrottslärare. Men framför allt tänker jag att resultaten kan vara till nytta för idrottslärarutbildningen, särskilt om vad det är för bild som förmedlas, medvetet eller omedvetet, av idrottsläraryrket.