Idrott och hälsa – studenter styrda av dolda normer
Det finns en bild av hur en lärare i idrott och hälsa är och den är svår att påverka. Dolda normer och värderingar lever kvar i utbildningen, delvis eftersom det saknas ett språk för att beskriva lärarrollen, skriver Lena Larsson i sin avhandling Idrott och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen.
Född 1950
i Kristianstad
Disputerade
2009-10-23
vid Stockholms universitet
Idrott – och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har jobbat som lärarutbildare i idrott och hälsa och sett att undervisningen ser ut på samma sätt som när jag själv var lärare. Vi har diskuterat mycket vad undervisningen ska innehålla men inte haft så mycket forskning att luta oss på.
Vad handlar avhandlingen om?
– Dels om vilka idrott- och hälsa-studenterna är och vad de har med sig för föreställningar om utbildningen och yrket. Sen också vilka värderingar och traditioner som präglar utbildningen, och vad som händer i mötet mellan studenterna och utbildningen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Jag ser att det saknas ett språk för att kommunicera ämnesdidaktiska kunskaper, och det för med sig att dolda normer och värderingar inte ifrågasätts. Det finns en bild av vad en lärare i idrott och hälsa är men det finns inte ord för att diskutera det. Ett exempel på dolda värderingar handlar om genus och idrott. Studenterna har svårt att lämna föreningsidrottens sätt att tänka och kommer med fasta föreställningar om vad flickor och pojkar klarar. Det här sitter så djupt i kroppen så vi har svårt att förändra det inom utbildningen. Studenterna får mycket undervisning om genus men vi når ändå inte fram i alla avseenden. Vi behöver sätta ord på vad en idrottslärare ska kunna och vad som behövs för att kunna undervisa. Det finns ord inom forskningen för kroppsligt lärande och kroppslig förståelse men vi skulle behöva diskutera och utveckla det här mer.
Vad överraskade dig?
– Att studenternas syn på sin yrkesroll förändras längs vägen. När de börjar gör de oftast det för att de vill hålla på med idrott, medan studenter inom andra inriktningar i första hand vill bli lärare. Men när idrott och hälsa-studenterna kommer längre i utbildningen betonar de istället att det är lärare de ska bli.
Vem har nytta av dina resultat?
– Alla som sysslar med yrkesutbildning, och särskilt då lärarutbildning inom idrott och hälsa. Mycket är nog ganska likt inom alla lärarutbildningar, att det finns dolda strukturer som är svåra att komma åt. Avhandlingen vänder sig också till verksamma idrottslärare.