Ideologisk maktkamp i läroböcker

Hur blev du intresserad av ämnet?

Genom min egen undervisning där jag haft direktkontakt med innehållet. Efter några år som lärare i svenska som andraspråk började i alla fall jag reflektera vad innehållet i läroböckerna stod för i relation till målgruppen.

Vad handlar avhandlingen om?

Om den ideologiproduktion som sker i läroböcker för svenska som andraspråk. Jag har studerat fem böcker från 1995 till 2005 och tittat på hur de beskriver det svenska samhället och hur de ger uttryck för olika värderingar. Jag har koncentrerat min studie kring frågor om kön, jämställdhet, etnicitet, mångkultur och klass och analyserat hur dessa ämnen framställs i böckerna.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Att läroböcker utgör en arena för en ideologisk maktkamp. I dag har vi ju en fri läromedelsmarknad, vem som helst kan i princip producera läroböcker. Det är uppenbart att skolböcker är ett ställe där olika budskap och ideologier förs fram. Titeln på min avhandling vittnar om att det i vissa fall handlar om ren propaganda. Flera av böckerna har ett märkbart löntagarperspektiv där man pekar på vikten av fackanslutning och framhåller socialdemokraterna som det enda politiska partiet. Ett av de tydligaste exemplen är en bok där det ingår ett personporträtt på politikern och socialdemokraten Nalin Pekgul, texten handlar om att läsa men det som lyfts fram är hennes politiska karriär. Övningarna till texten består av att både lyssna, läsa och uttala meningar och ord. På cd:n upprepas meningar som Nalin gick tidigt med i SSU och i en av talövningarna ska eleverna lära sig säga socialdemokratiska ungdomsförbundet. I boken nämns inga andra politiska partier. Men det finns också mer subtila exempel på hur ideologier förs fram i böckerna.

Konservativa tendenser framkommer genom att böcker betonar kungar, regenter, årtal och näringslivets betydelse i samhället. Slutsatsen är att alla böcker innehåller ideologiska budskap i olika riktningar. I en del fall hittar man motstridiga ideologier i en och samma bok. De här läroböckerna vänder ju sig till vuxna invandrare och påtagligt är hur samtliga böcker konsekvent underordnar målgruppen. De mångkulturella värdena ges knappast något utrymme, fokus ligger istället på att anpassa och assimilera sig till det svenska samhället. Den förväntade allmänkunskapen hos eleverna är låg och att gruppen har stor betydelse för svenskt samhälle och näringsliv nämns aldrig. I min avhandling gör jag ingen sak av vem som skrivit böckerna, utan vill bara visa på den ideologiproduktion som sker i dem.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, de där uttalsövningarna. De är absurda för de bygger på politisk indoktrinering på allra högsta nivå då målgruppen både ska läsa, höra och även uttala ett tydligt politiskt budskap. Förklaringen till att det ser ut så här och att ingen egentligen har reagerat kan möjligen vara att socialdemokraterna länge har haft så stark position i Sverige. Men skulle man byta ut socialdemokraterna mot något annat skulle det förmodligen bli uppenbart och också leda till starka reaktioner.

Vem har nytta av dina resultat?

Den svenska lärarkåren och alla som styr och ställer när det gäller läromedelsproduktion. Jag tror att det är viktigt att bli medveten om hur det ser ut i våra läroböcker för svenska som andraspråk. Att målgruppen underordnas, att löntagarperspektivet är dominerande och att böckernas innehåll har en utpräglad assimilationstendens strider mot de skolpolitiska målen.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Förhoppningsvis sprids det här budskapet till de berörda. Jag vill inte säga att produktionen av läroböcker bör regleras, den frågan lämnar jag till andra. Men jag hoppas att mina resultat kan synliggöra problemet med ideologiproduktion och propaganda i läroböckerna och på sikt hjälpa till med att förbättra dem.