Identiteten formas av musik

Hur blev du intresserad av ämnet?

Genom erfarenheten av arbetet i skolan. Som musiklärare har jag sett och upplevt att eleverna satsar väldigt mycket av sig själva när de utövar musik, eleverna tar också ofta med sig den musik de lyssnar på under sin fritid in i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

Om hur ungdomar använder musiken för att uttrycka och pröva olika identiteter. Musik är symbolladdad och unga använder musik för att uttrycka och testa olika identiteterna. Min avhandling utgår från tre områden: medieutvecklingen, musiken och ungdomskulturen och hur de påverkar och förändrar varandra. Jag har följt och intervjuat 29 gymnasielever från olika program och skolor och studerat hur de använder musiken som ett verktyg för att identifiera sig men också som ett forum för social gemenskap och ett sätt att hantera mångfald. En viktig del är medieperspektivet, i dag har ungdomar helt andra möjligheter att genom tekniken ta kontakt, skaffa sig kunskap och därifrån forma sin identitet. På så vis är musiken helt integrerad med två övriga områdena, medieutvecklingen och ungdomskulturen. Musiken har därmed skapat nya mentala kartor och i viss mån kan man säga att musiken blivit vår tids filosofi

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Att ungdomar vill vara kreativa, öppensinniga och ha valfrihet när de talar om och använder musik. Att göra en egen låt är förstås det yttersta tecknet på kreativitet. Men att göra en cover på ett personligt sätt värderas också högt. Det viktigaste är att vara just personlig. Det här resonemanget flyter väl ihop med ungdomskulturen i stort. Alla elever berättade också hur musiken skapar och förmedlar känslor. Den optimala känslan är när musiken känns äkta och autentisk. Musiken ger också möjligheter att göra sig synlig på olika plan. Musik är ett hörbart sätt att marknadsföra sig på, helt enkelt. Min studie visar också att även om många väljer sin musik är man ofta öppen för andras, det innebär att musiken utgör en arena för mångkulturella möten. Ungdomar har också en öppen attityd för olika slags musik som de använder helt fritt. Finkultur tycks exempelvis vara en genre i mängden som de inspireras av och använder utan förbehåll.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, att många ungdomar spelade flera olika instrument men också musik från flera olika genrer. Den gängse bilden av ungdomsmusik är att den är ganska smal men det stämmer alltså inte enligt min studie. Många hade också musicerande familjemedlemmar och släktingar vilket vittnar om att det musiksociala nätverket är stort.

Vem har nytta av dina resultat?

Min avhandling ger ju röst åt eleverna, vad de anser och tänker kring musik. Därför hoppas jag att lärare ska läsa den eftersom jag tror att det kan öka deras professionalitet.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Gränserna mellan skola och fritid är väldigt flytande när det gäller musik, därför skiljer sig musik som ämne från övriga ämnen. Men det innebär att skolan skulle kunna bli en plats där elever med olika bakgrund kan träffas och spela både individuellt och tillsammans.