Hur väl fungerar lärares bedömning?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var elev funderade jag på om man blir bedömd på samma sätt oavsett lärare. När jag själv sedan läste på lärarutbildningen och så småningom själv skulle bedöma mina elever tyckte jag det var svårt att veta om jag gjorde samma bedömningar som mina kollegor. Intresset började som en rättvisefråga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur väl lärarnas bedömning fungerar. Till exempel hur väl lärarnas egna bedömningar när det gäller elevens läsning och läsförståelse kan förutsäga elevernas prestation i klassrummet, och hur kunskapssynen ser ut.

– Jag har använt material från Pirls, en internationell undersökning gjord 2001 på lärare i årskurs 3 och 4 där man dels observerat lärarnas egna bedömningar av eleverna, dels provresultaten. Jag har då tittat på hur väl lärarnas egen bedömning stämmer överens med provresultaten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare har olika referensramar när det gäller att bedöma elevernas läsförståelse. Lärarna var bra på att uppskatta sina egna elevers prestationer och kunde se var de skulle stödja och stötta lite extra, däremot skiljde sig bedömningar åt mellan lärarna.

– Jag ser det som ett hot mot likvärdigheten i skolan. Vilken bedömning en elev får ska inte bero på vilken lärare man har. Det finns ett behov av en mer samstämmig bedömning lärare emellan. Det kan man uppnå genom exempelvis externa instrument, eller genom att schemalägga diskussioner mellan såväl lärare, som skolor. Nu finns ju även nationella proven som ett externt instrument.

Vad överraskade dig?

– Jag förväntade mig inte att lärarkompetensen skulle vara så viktig för lärarbedömningen. Ju större erfarenhet läraren har samt hur pass adekvat utbildningen är, i det här fallet kurser i läspedagogik, desto tillförlitligare lärarbedömning. De lärare som visade bäst resultat var de som hade utbildningar innan 1988.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är ju intressant för lärare att få upp ögonen för hur relativ lärarbedömning kan vara. Men även för politiker, för det här handlar ju om vilken typ av utbildning vi ska ha. Att ha större andel läspedagogik i lärarutbildningen var positivt för såväl elevprestation som lärarbedömning .

Hanna Nolin