Hur lärare kan planera och värdera skrivbedömning med hjälp av validitetsteorier

Att bedöma elevers färdigheter är svårt och bland lärarkåren är ämnet laddat. Med fokus på skrivundervisning visar Gustaf Skar i sin avhandling hur lärare kan planera och värdera skrivbedömning med hjälp av validitetsteorier.
– Jag hoppas det här kan bli ett användbart verktyg för lärare att lättare göra rimliga bedömningar, säger han.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började arbeta som gymnasielärare i svenska slog det mig omedelbart hur svårt det var att bedöma skrivförmåga. Jag hade trott att bedömningen var en rent teknisk process men så är det ju inte. Jag blev också varse laddningen i bedömning. Som lärare vill man göra rätt och att kunna bedöma är en viktig del av att vara professionell.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en teoretisk avhandling som handlar om hur man kan förstå skrivundervisning utifrån ett bedömningsteoretiskt perspektiv. Jag utgår ifrån en rad frågor såsom: Får eleven möjlighet att lära sig det som senare bedöms? Finns det täckning för det man i bedömningen påstår, det vill säga har man gjort en bedömning som tål att jämföras och mätas utifrån ett validitetsteoretiskt perspektiv?

– Jag har gjort fallstudier på tre skolor där jag följt skrivundervisningen i klassrummet och intervjuat både elever och lärare. Den övergripande frågan är hur lärare gör sina bedömningar av elevernas skrivförmåga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är nog att den del av svenskundervisning som handlar om skrivande förstås ur ett bedömningsperspektiv. Trots att skrivbedömning är en viktig del av en svensklärares uppdrag vet vi ganska lite om hur det går till. Min studie blir förhoppningsvis en av många pusselbitar relaterade till skrivundervisning och skrivbedömning.

– Ett annat viktigt resultat är att analyserna visar att man kan använda material från vanlig undervisning när man arbetar med validitetsmodeller.

Vad överraska dig?

– Jag har kombinerat många olika teoretiska perspektiv som vanligen inte brukar kombineras. I någon mån är jag överraskad över att det lät sig göras.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Mina resultat kan leda till att lärare får ett ytterligare ett verktyg för att planera och värdera bedömningar, vilket jag tror finns behov av. Även forskare har nytta av resultaten i framtida interventionsstudier mellan lärare och forskning som syftar till att öka kvaliteten i bedömningen.

Text: Susanne Sawander

Foto: Svensklärarföreningen