Hörseltekniska hjälpmedel behöver anpassas till pedagogiken
Elever med hörselnedsättning är mycket aktiva i valet av vilket hörselhjälpmedel de använder i olika situationer i klassrummet. Det visar Johan Odelius avhandling Communication Acoustics in Classroom Environments – On the Use of Assistive Listening Devices .
Född 1978
i Staffanstorp
Disputerade
2010-03-24
vid Luleå tekniska universitet med avhandlingen:
Communication acoustics in classroom environments : on the use of assistive listening devices
Hur blev du intresserad av ämnet?
– Som civilingenjör är jag intresserad av teknik där det finns en direkt koppling till användaren, att det man gör kan komma till nytta. När det dök upp ett projekt kring hörseltekniska hjälpmedel i klassrummet blev jag genast intresserad.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hörseltekniska hjälpmedel i klassrummet och hur de används av eleverna. Studien omfattar 25 elever mellan 10 och 20 år i hörselklasser från olika skolor. Eleverna har genom enkäter fått utvärdera hur olika hörselhjälpmedel fungerar i olika situationer i klassrummet. De hjälpmedel som jämförts med varandra är individuella hörselapparater och extrahjälpmedel som mikrofon och hörselslinga. I studien har eleverna även presenterats för fiktiva klassrumsmiljöer och utifrån dem fått tala om vilka hjälpmedel de tycker fungerar bäst.
Vad är de viktigaste resultaten?
– Att eleverna gjorde högst medvetna val av vilka hjälpmedel de använde beroende på situation. De visste vilka fördelar respektive nackdelar de olika hjälpmedlen hade och använde dem därefter. Eleverna tyckte att det var lättare att höra vad någon sa när personen pratade i mikrofon och de lyssnade med hjälp av hörselslinga. Nackdelen var att det försämrade möjligheten att höra vad som sades runt omkring i klassrummet. Eleverna tyckte båda aspekterna var viktiga och gjorde olika kompromisser beroende på ljudmiljön och situationen i klassrummet. Elever som bara lyssnar via slingan riskerar att hamna utanför viktig kommunikation i klassrummet. Eleverna beskrev slingan som en kanal som fungerade bäst för kommunikation som rör undervisningen. För övrig kommunikation i klassrummet användes inte de hörseltekniska hjälpmedlen. En slutsats är därmed att hörseltekniska hjälpmedlen måste vara väl anpassade till det pedagogiska arbetssättet. Det är också viktigt att det finns möjlighet för eleverna att göra individuella val beroende på deras behov. Generellt kan sägas att eleverna verkligen använder tekniska hjälpmedel och utnyttjar möjligheten till individuella justeringar.
Hittade du något som överraskade dig?
– Ja, hela tiden! Överraskad i positiv bemärkelse blev jag av att eleverna var så aktiva i valet av sina hjälpmedel. De hade mycket god kunskap vilka för och nackdelar de olika hjälpmedlen hade och använde dem enligt en medveten strategi.
Vem har nytta av dina resultat?
– Elever och lärare. Men också andra forskare och de som utvecklar och producerar hörseltekniska hjälpmedel.