Högt mattebetyg tecken på studieframgång

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Under mina 25 år som matematiklärare på högskolan har jag observerat att de som lyckas bra i matematik ofta också lyckas bra i andra studier. Min huvudfråga är alltså vad detta kan bero på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen tar sats i frågan varför man ska läsa matematik i den omfattning vi gör på grundskolans högstadium. För att ta reda på det har jag gjort en inventering av argumenten. Det vanligaste argumentet är att matematik är nyttigt i största allmänhet, vilket leder till följdfrågan varför eftersom det i vissa avsnitt är svårt att se den direkta praktiska nyttan. Men det finns även andra mer osynliga argument för matematikämnet. Exempelvis påstås ibland att matematikämnet utvecklar den intellektuella förmågan rent generellt. Ytterligare ett argument för matematikämnet är att det behövs för att samhället ska kunna selektera ut de mest lämpade eleverna för vidare studier. För att granska hållbarheten i dessa argument har jag studerat hur det gick i övriga skolämnen för elever med höga betyg i matematik. Materialet består av slutbetygen för 124 000 elever som gick ut grundskolan 2006. Jag har också undersökt om det finns någon koppling mellan höga matematikbetyg och läsförståelse genom att analysera nationella prov i läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever med höga betyg i matematik också ofta har bra betyg i samtliga andra skolämnen. Bra betyg i matematik indikerar goda studieresultat även i andra ämnen i skolår nio. Ett högt betyg i matematik indikerar betydligt säkrare än ett överbetyg i exempelvis svenska, engelska eller samhällskunskap en elev med generellt höga betyg. Min studie visar också att 83 procent av de elever som fick vg eller mvg i matematik även fick ett överbetyg i läsförståelsetestet. Matematikbetyget ger alltså information inte bara om matematiska förmågor utan även om sådant som man inte direkt associerar till räkning. Det behöver inte vara så att det är matematikstudierna i sig som ger framgången utan resultaten kan också förklaras av att betyget i matematik även rymmer information om exempelvis studiemotivation, studieteknik, logisk förmåga, sociala förhållanden. Samtidigt är det en spännande tanke att matematikstudier i sig utvecklar den intellektuella förmågan. Mina resultat visar tydligt att det är oerhört viktigt att skolan ser till att eleverna når god läsförståelse eftersom det i så hög grad påverkar betygen i övriga ämnen. Ska eleverna nå framgång i NO-ämnena krävs dessutom i de flesta fall god matematisk förmåga. Min slutsats är att matematikämnet bör fortsätta utgöra en intellektuell träningsbana för eleverna och att kraven på den direkt tillämpbara nyttan inte alla gånger är det centrala.

Hittade du något som överraskade dig?

– Nej inte direkt. Men under arbetets gång lärde jag mig att flera forskare inom hjärnforskningen numer anser att intelligens inte är något statiskt utan något som man faktiskt kan utveckla genom träning. Det här är ju både spännande och upplyftande och visar att man kan utveckla sina förmågor även senare i livet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis blivande och yrkesverksamma lärare. Men jag hoppas också att resultaten blir ett viktigt inlägg i debatten om matematikens roll i skolan och vilken typ av matematik vi ska ägna oss åt.