Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor med båda föräldrarna födda i ett annat land har en ökad risk för hälsobesvär som huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem. Det visar Heidi Carlerbys forskning om ungdomars hälsa med fokus på föräldrahärkomst.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vid mina möten med patienter och deras anhöriga, när jag för tio år sedan arbetade som distriktssköterska på en vårdcentral, upplevde jag flera situationer som tydligt pekade mot att flickor och pojkar med utländsk härkomst inte hade samma förutsättningar för god hälsa som barn med svensk härkomst.

– Även tidigare erfarenheter av att vistas utomlands i längre perioder och arbete i internationella folkhälso- och primärvårdsprojekt väckte mitt intresse för att fördjupa mig i samband mellan barns förutsättningar för hälsa och föräldrahärkomst.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige med fokus på föräldrabakgrund. Avhandlingen består av fyra kvantitativa studier. Vid tre undersökningstillfällen har flickor och pojkar i årskurs 5, 7 och 9 besvarat frågeformulär om sin hälsa. Totalt deltog 11 972 barn och ungefär en femtedel av barnen hade utländsk härkomst. Den fjärde delstudien baseras på en klassrumsundersökning gjord i Östersunds kommun där 1527 flickor och pojkar i årskurs 6-9 deltog.

– Till begreppet ohälsa hör om ungdomarna känner sig nere, irriterade, nervösa, ledsna, stressade, har dåligt humör, svårt att sova, ont i magen, huvudvärk, ont i ryggen, yrsel, dålig aptit eller svårt att koncentrera sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flickor med två utlandsfödda föräldrar, det vill säga med utländsk bakgrund, och pojkar med en utlandsfödd och en svenskfödd förälder, alltså med mixbakgrund, har ökad risk för ohälsa.

– Att flickor med utländsk bakgrund eller mixbakgrund och pojkar med mixbakgrund har ökad risk för ett multipelt hälsoriskbeteende så som rökning, varit full, inadekvat tandborstning och fysisk inaktivitet.

– Att alla flickor och pojkar som varit inblandade i mobbning har ökad risk för ohälsa. Högsta risken har flickor som varit inblandade både som offer och förövare.

– Att lågt deltagande i klassen ökar risken för psykosomatiska problem. Det gjorde även förekomsten av diskriminering på skolan.

– Att inte ha pengar till att kunna göra samma sak som sina kamrater ökar risken för ohälsa.

Vad överraskade dig?

– Trots stora skillnader i materiellt välstånd i familjer mellan ungdomar med utländsk bakgrund och ungdomar med svensk bakgrund hade inte det något samband med ohälsa.

– En av mina hypoteser var att framför allt flickor med utländsk bakgrund har sämre förutsättningar för god hälsa. Men att det så tydligt framkommer ökad risk för flickor med utländsk bakgrund och inga ökade risker för pojkar med utländsk bakgrund var ändå överraskande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Samhällsplanerare och beslutsfattare på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Skolledare, skolsköterskor, läkare, psykologer och kuratorer samt pedagoger och andra professioner som planerar hälsofrämjande insatser inom elevhälsan i synnerhet, och skolhälsan som helhet.

Vad kan skolan göra för att förebygga ohälsa bland pojkar och flickor?

– Fokusera på att främja demokratiska processer, kommunikation och samarbete. Det är viktigt att förebygga obalanser i makt i skolan. Maktobalans ökar risken för ohälsa bland eleverna.

Gunilla Nordin