Högläsning med dialog stärker barns språk

Fakta

Rasmus Riad

Född 1989
Bor i Stockholm

Disputerade 2024-05-07
vid Stockholms universitet

Avhandling

Exploring language skills and well-being in inclusive preschools: The impact of a dialogic reading intervention

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad logoped och har tidigare arbetat i skolmiljö. Det väckte en nyfikenhet för tidiga insatser för språkutveckling som barn får redan i förskolan. Avhandlingen förenar tre av mina främsta intressen: språkutveckling, insatser som utvecklar praktiken samt barns välmående.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt effekten av högläsningsmetoden ”dialogic reading” – på svenska: ”högläsning med mer dialog” – i svenska förskolor, vilket inte gjorts tidigare. Metoden är evidensbaserad, har funnits sedan 1980-talet och syftar till att utveckla barns språkförmåga genom att pedagogen ställer frågor kring vad som händer i boken. Centralt är att barnen får möjlighet att både få uttrycka sig själva och ta del av det rika språk som finns i böcker.

– Avhandlingen bygger på studier med totalt 85 femåringar i nio förskolor som alla fick ta del av 25 lästillfällen enligt metoden. I projektet ingick också fortbildning om metoden till pedagogerna samt löpande stöd av specialpedagoger och rektor. Barnens ordförråd och berättarförmåga mättes före, under och efter projektet.

– Avhandlingen rymmer också ett parallellt spår kring barns välmående. Barnen i studien fick vid tre tillfällen svara på frågor om hur de känner för sin förskola, exempelvis hur de mår när de tänker på sina förskolekompisar, när de är på väg till förskolan och under tiden de är där. Det finns inte så många studier där barn i den här åldern själva skattar sitt välmående.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnens språk blev mätbart bättre. De ökade sitt ordförråd och stärkte sin berättarförmåga. Mina resultat visar att det går att göra skillnad för barns språkutveckling genom att använda den här läsmetoden på ett systematiskt sätt. Tidigare studier visar att högläsning minskar både i hemmet och förskolorna. Även om variationen mellan förskolor är stor är högläsningen där sällan planerad utan sker mer ad hoc.

– Studien om hur barnen känner för sin förskola visar att barnens välmående låg relativt stabilt på en positiv nivå under perioden. Jag upptäckte att ju fler lästillfällen barnen hade varit med om, desto bättre skattade de sitt välmående.

Vad överraskade dig?

– Jag imponerades av pedagogernas, både förskollärarna och specialpedagogernas, engagemang kring projektet. Det krävdes en hel del för att genomföra studien, inte minst kring organisation och logistik. Jag överraskades av deltagarnas tålamod och vilja att delta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både forskare och verksamma på alla nivåer inom förskolan. Metoden finns tillgänglig och är ett konkret sätt stärka barns språkutveckling. Jag tänker att specialpedagoger har en viktig roll för att åstadkomma en förändring i praktiken.