Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska gymnasielärare i matematik är duktiga på att bedöma nationella prov. Anna Lind Pantzares avhandling visar att olika lärare i stor utsträckning kommer till samma slutsats när de bedömer samma elevsvar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har under många år arbetat som projektledare för de nationella proven i matematik och då är det naturligt att titta på provens kvalitetsaspekter. Redan när jag läste till lärare i mitten av 90-talet tyckte jag att det var intressant med prov och bedömning och hur man kan göra likvärdiga och rättvisa prov.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen fokuserar på kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet. Jag har undersökt olika delar av provprocessen för att se om proven verkligen mäter det de är avsedda att mäta, så att de ger ett likvärdigt och rättvis stöd för bedömning och betygssättning.

– Det är en sammanläggningsavhandling med fyra olika studier. Den första studien handlar om elevers användning av digitala verktyg när de genomför nationella prov, det är en kvalitativ studie där jag har filmat ett antal elever när de arbetar med matematikuppgifter. I den andra studien har jag undersökt bedömaröverensstämmelse, där använde jag hundra elevhäften från de nationella proven och lät fem lärare bedöma svaren var för sig för. I den tredje studien undersöker jag gränserna för provbetygen. Studie fyra handlar om vilken typ av resultat som är möjliga att rapportera från de nationella proven. Varje poäng i de nationella proven i matematik kopplas till en förmåga och syftet i studien var att undersöka om det skulle vara möjligt att även rapportera resultat kopplat till förmågorna för att ge ytterligare stöd för betygssättningen. Jag har haft det förspänt eftersom det har varit relativt lätt att få tag på data.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att svenska mattelärare är väldigt duktiga att bedöma nationella prov. Matematikproven har en hög bedömaröverensstämmelse – det vill säga att olika lärare kommer till samma slutsats om de bedömer samma elevsvar. Det är det mest intressanta resultatet. När bedömaröverensstämmelsestudien gjordes pågick det samtidigt en diskussion om Skolinspektionens ombedömningar av nationella prov. Den allmänna bilden var att lärare inte kan bedöma nationella prov och att resultaten blir väldigt olika. Men matematik är kanske det ämne som är lättast att bedöma likvärdigt, även om det kan finnas fler korrekta svar eller att man kan lösa en uppgift på flera olika sätt. Resultatet i den fjärde studien visar att proven innehåller för få uppgifter för att man ska kunna dela upp resultatet i förmågorna.

Vad överraskade dig?

– Det är tillåtet att använda dator när man gör proven och eleverna kan ha ganska avancerade verktyg i datorerna. Jag blev lite förvånad över att eleverna inte använder det i så stor utsträckning. Nu är det några år sedan den studien gjordes och det skulle vara jättespännande att göra om den nu. I takt med att verktygen blir mer tillgängliga och förhoppningsvis mer använda i klassrummet också, så använder eleverna dem kanske i större utsträckning. De elever som jag gjorde studien på hade jobbat med digitala verktyg i klassrummet under flera år och då tänker man att de borde vara ganska vana att använde dem. Men trots detta så gjorde de inte det, vilket var intressant.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med nationella prov. I kappan har jag diskuterat validitetsaspekterna och saker som skulle kunna tänkas vara ett hot mot kvaliteten i proven, och jag har även diskuterat hur man kan undersöka det.

– Jag tänker även att lärare som arbetar med prov och bedömning kan ha nytta av resultaten. Om man inte konstruerar bra uppgifter och om man inte har funderat igenom vad det är man vill att eleverna ska visa så finns det risk att resultaten inte ger den information som man behöver. Även om jag förstår att det inte finns lika mycket tid att lägga ner på att konstruera prov när man sitter ute i skolan.

Åsa Lasson