Hög läsförmåga trots hörselskada

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt huvudintresse är kognitiv psykologi, det vill säga mentala processer och förmågor. Att forska kring barn som fötts döva eller gravt hörselskadade men som tack vare CI nu kan höra är mycket intressant eftersom man här kan se hur kognitiva förmågor påverkas när man får hörselstimulans, i det här fallet genom ett avancerat hörselhjälpmedel.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har genom tester studerat tre kognitiva förmågor hos 28 barn i åldrarna sex till tretton år. Avhandlingen beskriver barnens arbetsminne, alltså förmågan att lagra information under kort tid, exempelvis att memorera ett obekant ord eller minnas hur en bild ser ut. Den andra förmågan är fonologiska färdigheter, som att höra små skillnader i språkljud. Den tredje förmågan är lexikal aktivering som innebär att snabbt kunna hitta rätt ord för det man vill uttrycka eller att identifiera ett ord man hör. Förutom dessa tre kognitiva förmågor har jag även mätt läsförmågan.

Vad är de viktigaste resultaten?

– Att barn med CI har särskilda problem när det gäller fonologiskt arbetsminne, som t ex att komma ihåg ett obekant ord. De här barnen har också svårare att uppfatta och bearbeta ljud. Däremot har de lika bra visuellt minne som hörande barn och cirka 60-70 procent läser lika bra som hörande barn. Det som är särskilt intressant är att tidigare studier har visat att barn med grav hörselskada som inte fått CI är sämre på dessa områden. Mina resultat ger också en mer nyanserad bild av kognitiva förmågor hos barn med CI än tidigare forskning rapporterat.

Hittade du något som överraskade dig?

– Ja, att barnen var så bra på att läsa trots att de har sämre fonologiskt arbetsminne och trots att annan forskning visar att fonologiskt arbetsminne är mycket viktigt för läsutvecklingen. Mina resultat tyder på att de här barnen har en annan strategi när de lär sig läsa. Det får bli nästa forskningsprojekt att ta reda på!

Vem har nytta av dina resultat?

– I nuläget är de viktiga för fortsatt forskning. När vi vet mer har även föräldrar, lärare och barnen själva nytta av resultaten för att bättre anpassa stöd och hjälp i skolan och på fritiden.