Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Med historisk källtolkning blir historia ett undersökande ämne snarare än objektiva berättelser som ska minnas och återges. Källarbete är dessutom en motivationsfaktor, visar Patrik Johansson i sin praktiknära forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som gymnasielärare i historia i många år, men varken jag eller kollegorna var nöjda med hur vi jobbade med historiska källmaterial. Vi märkte att eleverna tenderade att avfärda källor i de övningar vi gjorde. Det här fick mig att fundera på källornas koppling till källtolkning, vad det lärandet innebär och hur det kan undervisas om. Det finns en hel del internationell forskning i ämnet men väldigt lite från Skandinavien.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad det innebär för elever i olika åldrar att lära sig historisk källtolkning och hur historieundervisningen kan organiseras för att stötta lärandet. Avhandlingen bygger på två undervisningsutvecklande projekt där jag tillsammans med lärare från tre mellanstadieskolor samt en gymnasieskola designat, testat och utvärderat källtolkande undervisningsmetoder i historia. Jag har även sammanställt vad forskningen visar att källtolkning innebär och var svårigheterna finns.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Historiskt källarbete är ett kraftfullt sätt för att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne, snarare än utifrån objektiva berättelser som ska minnas och återges. Att utgå från källmaterial väcker nyfikenhet och engagemang hos eleverna. Genom att arbeta med föremål, som exempelvis texter eller arkeologiska fynd, skapas kunskap om historia genom elevernas eget undersökande. Källorna erbjuder ingångar till att lära sig om historiska fakta, historiska begrepp och metabegrepp, om historiska belägg och att ställa historiska frågor. Arbetet med källorna har en dubbelverkande funktion i det historiska lärandet.

– Avhandlingen formulerar hypoteser av vad det är elever måste få syn på och skilja ut för att lära sig källtolkning. Exempelvis måste de yngsta eleverna lära sig att göra skillnad på historiska berättelser och fiktiva berättelser, och gymnasieeleverna måste lära sig skilja på historiska perspektiv och samtidsperspektiv.

– Historieläroböcker är viktiga men historisk källtolkning är värd en mer central plats i undervisningen, inte minst på mellanstadiet där det är stor variation på elevernas läsförmåga. Resultaten visar vidare att urvalet av historiska källor är oerhört viktigt. I avhandlingen har jag formulerat sju designprinciper för undervisning i historisk källtolkning, bland annat om hur källor kan väljas, ut, hur vi kan motivera historiskt undersökningsarbete genom källor och hur lärare kan modellera kunnandet.

Vad överraskade dig?

– Det som verkligen överraskade både mig och mina kollegor var hur viktigt det var för eleverna att bearbeta sina egna erfarenheter i arbetet med källorna. Som lärare är det lätt att fokusera på de disciplinära aspekterna av källtolkningsarbete, men elever i alla åldrar visar att de vill och behöver använda och relatera till sin egen livsvärld för att ge källorna mening. Elever är väldigt uppmärksamma på detaljer och bryr sig om frågor om autenticitet – de gillar att undersöka och avslöja saker. Vi säger ofta att kontexterna ska komma först och att källorna kan begripas först därefter, men jag har sett hur detta arbete kan gå hand i hand.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare samt historiedidaktiker och forskare kan ha nytta av min avhandling. Jag tycker att historiska källmaterial bör få en mer central plats i historieundervisningen, dels för att öva källtolkning, dels för att de erbjuder ingångar till det övriga historiska lärandet. Förhoppningsvis kan lärare bli inspirerade att i högre utsträckning använda historiska källmaterial i undervisningen – i stort och smått.

Susanne Sawander