Historieundervisning – nya modeller för att förstå ett mångkulturellt samhälle

Fakta

Maria Johansson

Bor i Stockholm
Född år 1965

Disputerade 2023-10-13
vid Karlstads universitet

Avhandling

Interkulturalitet och historia. Historieundervisningens teori och praktik i en mångkulturell värld

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i skolan sedan 1990-talet, och efterhand blev historia mitt favoritämne. Det kändes som ett kraftfullt verktyg för att förstå den samtid vi lever i. Men i samband med att skolan där jag arbetade åkte på fältstudier och eleverna ställdes inför kulturmöten såg jag att historia inte hade hjälpt eleverna att förstå så mycket som jag hoppats. Detsamma gällde historiens potential att hjälpa elever att förstå det förändrade svenska samhället. Min undervisning behövde ändras, insåg jag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten är att vi i dag lever i en värld som är mångkulturell och präglas av mångfald. Frågorna handlar om vad historia som ämne kan tillföra. Avhandlingen består av fyra studier, både teoretiska och empiriska. I den empiriska delen har jag lyssnat på elever och följt undervisningen ur deras perspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Historia behöver det interkulturella perspektivet för att vi ska förstå samtiden och framtiden bättre. Men interkulturalitet kan lätt bli ett separat värdegrundsmål om att förstå varandra bättre. Det är att göra det för enkelt. Lärandet behöver bli djupare och mer kvalificerat.

– Historieämnet dras med två generella problem: det ena är metodologisk nationalism, vilket innebär att nationalstaten sätter ramarna för vilka frågor vi ställer. Det andra problemet är eurocentrism, att västvärlden generellt är i fokus, resten av världen är i historiens väntrum. Historieundervisningen riskerar också att vara kopplad till förenklade berättelser om vem som misslyckats eller lyckats.

– En interkulturell blick för lärare handlar inte om att kasta ut allt det gamla, utan om en perspektivförskjutning. Det handlar om att ta med frågor om hur rörelser, migration och kulturmöten har påverkat samhället. Om man undervisar om den industriella revolution kanske man inte börjar i frågan varför den startade i Storbritannien utan med landets globala förbindelser, exempelvis med Indien.

– I sista kapitlet i avhandlingen finns modeller för interkulturell undervisning. Det är exempelvis modeller för didaktisk analys, för att skapa undervisningscase och för planering.

En interkulturell blick för lärare handlar inte om att kasta ut allt det gamla, utan om en perspektivförskjutning. Det handlar om att ta med frågor om hur rörelser, migration och kulturmöten har påverkat samhället.

Vad överraskade dig?

– Interkulturalitet i relation till historieundervisning handlar inte bara om förmågor som att kunna ta andras perspektiv och förstå historiens etiska dilemman. Det handlar också om det historiska innehållet, vilket hade större betydelse än jag hade trott.

– En annan sak är att det visade sig att det inte bara var negativt när eleverna tyckte undervisningen var svår, och inte riktigt förstod. I avhandlingen används begreppet ”liminal space”, ungefär rum för lärande, för lärandesituationer där eleverna är på väg att lära sig men ännu inte får fatt i lärandet. Som lärare kan man med noggrann planering ha tillförsikt i dessa situationer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma lärare som vill förändra sin undervisning och historiedidaktiska forskare med intresse för undervisningspraktiken.