Historielärares syn på ämnet skiljer sig åt

Historielärare uppfattar sitt ämne på olika sätt och deras undervisning har drag av flera olika synsätt, visar Mikael Bergs avhandling.
– Lärare gör en rad ämnesdidaktiska val i sin yrkesutövning där de uttrycker sin ämnesförståelse.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har självt arbetat som historielärare i många år och har funderat över de val vi gör i vår vardag och vad de bottnar i. Jag är dessutom intresserad av hur vi kan knyta forskning till skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort enkäter och intervjuer med lärare för att ta reda på hur de förstår sitt ämnesuppdrag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att det finns olika typer av förståelser för ämnet bland historielärare. Jag har hittat tre positioner som lärarna i min studie orienterar sig mot. Jag kallar dem bildningsorientering, kritisk orientering och identitetsorientering. Bildningsorientering handlar om den allmänkunskap man bör känna till för att kunna orientera sig i samhället.

– En kritisk orientering handlar om att man som individ förstår och konstruerar historieämnet. En identitetsorientering innebär att man har ett nutidsperspektiv utifrån det sammanhang där man befinner sig. Historielärarna befinner sig i spänningsfältet mellan de tre positionerna, de är inte renodlat knutna till ett av dem utan har drag av olika synsätt i sin praktik.

– Lärarna har också olika typer av ämnesredskap som de använder sig av när de planerar innehållet i sina lektioner. Jag har identifierat fem olika redskap; historia som narrativ, historia som tidrum, historia som förklaring, historia som perspektivtagande och avslutningsvis historia som färdighet. De olika ämnesredskapen är i olika grad framträdande hos lärarna.

Vad överraskade dig?

– Det var slående vilken professionalitet och vilja lärarna gav uttryck för när det gäller att förstå sitt läraruppdrag i relation till den nya ämnesplanen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen riktar sig i första hand till aktiva lärare och hur de kan förhålla sig till den egna praktiken. Men även till lärarutbildningen och de som är intresserade av historieundervisning i skolan.

Åsa Lasson