Historieämnet – en komplex historia

Hur kan man utveckla historieundervisningen? Anna-Lena Lilliestam har tittat på hur lärare kan transformera ämnet från beskrivande och memorerande till ett mer analyserande och emotionellt ämne. Resultatet visar att det var svårare än man kan tro.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som gymnasielärare och upplevde just historia som det svåraste ämnet att undervisa i. Det var ett så stort ämne och väldigt traditionellt med fokus på kungalängder och krig, det fanns en känsla av tvång, att man måste gå igenom en viss kanon. Jag var mer fascinerad av andra människor och deras sätt att tänka. Det är ju något kreativt, och emotionellt, och intellektuellt utmanande att försöka förstå hur andra människor resonerar, känner och agerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville se hur man kan utveckla undervisningen och gå från att redovisa olika händelseförlopp till att resonera och analysera sammanhang. Jag jobbade med tre gymnasielärare, de föreslog att de skulle arbeta med aktör-och struktur-begreppet. Då tittar man dels på vilka strukturer det finns i ett samhälle vid en given tidpunkt, exempelvis vissa tankemönster, ekonomiska och tekniska faktorer, klimatfaktorer dels på aktörer, de som agerar, exempelvis individer, organisationer och länder och resonera kring deras inbördes betydelse.

– Eleverna arbetade då med Napoleontiden, och då kan man ställa frågor som: Hur kunde Napoleon ta makten? Vilka faktorer var viktigast? Hur kan man förstå skeendet? Svaren var inte givna, utan det går att resonera sig fram till olika lösningar. Jag undersökte hur man förde denna sorts resonemang i klassrummet och i provsvar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var svårare än jag hade trott för eleverna att skifta perspektiv. De behövde hjälp och tydliggörande på flera plan. För det första på en metanivå, att förstå att man faktiskt kan se på historien på olika sätt, att verkligen förstå skillnaden mellan att berätta ett händelseförlopp och arbeta med aktör-struktur-begreppet. Eleverna behövde också hjälp med att tydligare definiera begreppen aktör och struktur. Strukturbegreppet var svårt för dem, speciellt abstrakta strukturer som idéer och tankemönster.

Vad överraskade dig?

– Det ena vara att synen på historieämnet som rena händelseförlopp hade så starkt fotfäste hos eleverna. Det andra var att underförstådda resonemang var så vanliga hos eleverna, eleverna redovisade olika händelser i historien men förklarade inte sambanden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskarvärlden, och lärare. Jag lyfter historieämnets komplexitet och visar hur man som lärare kan möta de svårigheter som uppstår när man förändrar sitt mål med undervisningen.

Hanna Nolin