Hemmet viktigare än folkskolan för personer med ärftlig dövhet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag själv, min pappa och mina syskon har haft nedsatt hörsel. Så var det även för min farmor och vi vet att den är ärftlig. Jag började fundera på hur det var att leva med nedsatt hörsel innan det fanns hjälpmedel.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur kunskapsutvecklingen sett ut i familjer med ärftlig hörselnedsättning. Jag kartlade min farmors släkt, och fick veta att hörselnedsättning funnits hos minst 80 personer i sju generationer i följd. Jag intervjuade 16 personer som fick berätta om sina familjer bakåt i tiden. Sedan har jag belyst personernas kunskapsutveckling i relation till utbildningssystemets utveckling.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min första tanke var att studera vilka svårigheter som fanns, men jag fick tänka om. Resultaten av mina intervjuer visade det motsatta, det fanns en stor kunskapsbredd. Hörselnedsättningen hade inte hindrat dessa människor från att kunna försörja sig, och inte heller från att utveckla teoretiska kunskaper. Man talade i hemmen, avläste både varandras och andras tal. Det var alltså många positiva resultat. Något som jag tänker att specialpedagogiken kan lära av. Att istället för att fokusera på bristerna ska vi undersöka människors resurser och se hur vi kan ta tillvara på deras kunskap.

Vad överraskade dig?

– Att hemmet hade en så stor betydelse, det fanns en väldigt stark bildningstradition. Ofta lärde sig barnen läsa, skriva och räkna innan det började skolan. Läsandet tog väldigt stor plats, man läste allt, böcker, tidningar, instruktioner. Folkskolan hade mindre betydelse och flertalet gick bara i skolan varannan dag ända in på 1930-talet. För generationen född på 20-talet blev hörselnedsättning stigmatiserande. Jag har tolkat det som att samhällets värderingar om friskt och sjukt förändrades, man särskilde barn med funktionsnedsättningar, de fick gå i specialklasser. Samma generation fick inte heller möjlighet att fortsätta studera, realskolan hade förordningar ”om fri från lyte”. Först i generationen födda 1950 fick genomföra högre studier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som läser eller arbetar inom specialpedagogik. Jag tror också att avhandlingen kan få betydelse för den som har nedsatt hörsel. Deras historia har inte blivit omskriven, läsning om människor med liknande erfarenhet och historia kan vara viktigt för identiteten.

Hanna Nolin