Helklass och individuellt arbete viktiga förutsättningar för lärande

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken, visar Marie Tanners forskning.
– I debatten handlar det ofta om fördelar respektive nackdelar med katederundervisning – men mina resultat visar att det är viktigt med både och, säger hon.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare på mellanstadiet och vet att komplexiteten är stor i undervisningssituationen, eftersom man har så mycket att förhålla sig till samtidigt. Det har aldrig beskrivits och jag ville fånga den komplexiteten och förstå hur lärare och elever egentligen gör för att få till sammanhängande lärandeförlopp i alla de längre och kortare interaktioner som sker mellan dem i det vardagliga arbetet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om en specifik typ av undervisningssituationer på mellanstadiet, bänkinteraktioner. Det är tillfällen när elever arbetar enskilt i sina bänkar och läraren går omkring och hjälper en elev eller två i taget. De situationerna är intressanta eftersom de är väldigt vanliga på mellanstadiet. Eleverna ägnar nästan hälften av tiden åt enskilt arbete och en stor del av lärandet förväntas ske i dessa bänkinteraktioner. Jag har följt lärares väg mellan bänkarna och filmat interaktionen mellan dem och eleverna.

– Sedan har jag gjort samtalsanalyser och undersökt hur lärandeförlopp skapas över följder av flera korta interaktioner om samma uppgift. Jag har även tittat på hur lärarna använder sig av olika slags texter, exempelvis läromedelstexter eller arbetsinstruktioner, i interaktionerna och hur texterna bidrar till lärandet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare till viss del lyckas anpassa undervisningen till olika elevers behov, men det går inte att variera undervisningen hur mycket som helst. Hur lärare introducerar och hur de följer upp olika arbetsuppgifter i gemensamma samtal i gruppen är avgörande för hur de kan hjälpa elever enskilt. Själva bänkinteraktionerna är oftast inriktade på att lösa specifika problem för att kunna komma vidare i arbetet. I de korta bänkinteraktionerna är det svårt att hinna med några fördjupade samtal kring olika texter, de används mest för att påminna om vad man tidigare pratat om eller var man kan finna information för att lösa en uppgift.

– Elevernas individuella arbete är därför beroende av helklassinteraktionerna. I debatten handlar det ofta om fördelar respektive nackdelar med katederundervisning – men mina resultat visar att det är viktigt med både och. Undervisning i helklass och bänkinteraktioner är varandras resurser – vilket stöd man kan ge i individuella situationer är beroende av vilka gemensamma aktiviteter man skapat som lärare. Lärandet vid bänkarbete visar sig inte alls vara särskilt individuellt, utan mycket beroende av det sociala sammanhanget i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Hur oerhört kompetenta lärare och elever är att förhålla sig till de komplexa interaktioner som sker i klassrummet. Det överraskade mig också hur även läraren förändrar sitt sätt att förklara en uppgift genom att pröva ut sina förklaringar på olika elever i bänkinteraktioner. Det visar att även lärare lär sig och förfinar sitt innehåll genom samtal med eleverna, och att det därför har betydelse för en elev om man är den första eller den sista som får hjälp med en viss uppgift.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, min avhandling innebär ett nytt sätt att beskriva undervisning och lärares arbete. Jag utgår från vardagens villkor och den komplexitet som finns i den, vilket kan bidra till att utveckla ett yrkesspråk för lärarprofessionen som kommer inifrån klassrummet. Den är också ett teoretiskt bidrag till klassrumsforskning om hur lärande går till i interaktion.

Åsa Lasson