Hoppa till sidinnehåll
Elevhälsa

Hälsosamtal kräver ett elevcentrerat möte

Publicerad: 2012-04-18
Uppdaterad: 2012-06-12
Ebba Reinolf
Skribent: Ebba Reinolf
Marie Golsäter

Född 1962
i Nässjö

Disputerade 2012-03-09
vid Högskolan i Jönköping

Avhandling

Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa: en utmanande uppgift

Det är viktigt att elevens unika situation och behov står i centrum under hälsosamtalen. Först då fungerar de som en möjlighet till ökad kunskap och insikt om den egna hälsan. Det framkommer i Marie Golsäters avhandling ”Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa: en utmanande uppgift”.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som skolsköterska i många år och mött många elever som jag haft hälsosamtal med. Det finns lite forskat om hur barn tänker om hälsosamtal. Jag ville fånga barnens eget perspektiv på detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat de hälsosamtal som elever kallas till i årskurs 4, årskurs 7 alternativt 8 och första året på gymnasiet. I studien ingår inte samtal när barnen själva söker sig till skolsköterskan för ett eget upplevt problem. Hur uppfattar de besöken? Jag har intervjuat 75 barn i femton olika fokusgrupper. Jag har också filmat 24 hälsobesök i olika åldersgrupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det eleverna lyfter fram som viktigt är att samtalen utgår från varje elevs unika situation och inte från allmänna råd om att träna, sova och äta rätt. Det är viktigt att skolsköterskan förstår vad de vill diskutera. Samtidigt är eleverna tydliga med att det är skolsköterskans uppgift att tala om vad de skulle kunna förbättra. Men det måste ske på ett bra sätt utan pekpinnar. Eleverna framhöll också vikten av att vara förberedda inför mötet med skolsköterskan. Detta för att kunna ställa följdfrågor och ta ställning till vad de inte vill prata om, för att inte bli överrumplade.

Vad överraskade dig?

– Den hälsosamma potentialen med samtalen – att främja hälsan – kan gå förlorad om inte elevens behov står i centrum. Om elevens behov är utgångspunkten menar eleverna att skolsköterskan kan ge möjlighet till kunskap och insikt om hälsa och livsstil. De har stor tilltro till skolsköterskan. Det var heller inte tydligt för alla elever att de kan tacka nej till hälsosamtalen. Skolplikten gäller inte för skolhälsovården, vilket många antog.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand eleverna. Utifrån verktygen kan man vidareutveckla hälsosamtalen så de blir mer elevcentrerade. Det är också viktigt för skolsköterskor att få veta hur eleverna uppfattar samtalen så de kan förbättra sitt arbete. I Jönköpings län har ett material för hälsosamtal tagits fram av kommuner och landsting med syfte att öppna upp för en bra diskussion i samtalen. Med hjälp av materialet kan gemensamma mönster upptäckas som skolsköterskan kan arbeta med på klass- och skolnivå så att elevhälsan inte blir en separat verksamhet utan en angelägenhet för skolan i stort.

Gunilla Nordin

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Skolbibliotek

Välkommen till Skolportens konferens för dig som leder eller arbetar i Skolbibliotek! Delta på plats i Stockholm 6–7 maj eller digitalt via webbkonferensen 15 maj–5 juni. Ta del av den senaste forskningen och utvecklas i din yrkesroll. ERBJUDANDE! Bjud in rektor gratis på webbkonferensen.
Läs mer och boka
Åk F–Vux
6–7 maj

Tematiska projekt i fritidshemmet

I den här kursen som leds av Ann S. Pihlgren får du konkreta verktyg för att arbeta med tematiska projekt i fritidshemmet. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 749 kr ex. moms. Vi erbjuder rabatter för grupper. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk F–6
Dela via: 

Relaterade artiklar

Malin Adriansson

Att arbeta med åtgärdsprogram

2012-02-28
Om ett åtgärdsprogram ska falla väl ut krävs en nära relation med både elev och föräldrar. Utformningen av undervisningen har också betydelse för skolprestationen. Det visar Malin Adriansson i sin kartläggning av högstadielärares arbete med åtgärdsprogram.

The Political Voice of Young Citizens. Educational conditions for political conversation – school and social media

2012-07-15
Tack vare digitala medier har nya plattformar för det politiska samtalet uppstått. Erik Andersson skriver i sin artikel "The Political Voice of Young Citizens. Educational conditions for political conversation – school and social media" om var, när och hur den politiska diskussionen tar plats.

Tre barn återberättar. Struktursammanbindning i tal och skrift

2012-09-12
Att få berätta sagor och händelser av olika slag, och att lyssna till andra som berättar, ger barn möjlighet att utveckla språkfärdigheter som är betydelsefulla för lärande senare under skoltiden. Det skriver Åsa Wedin och Eva von Walter i sin artikel.

Att använda skönlitterära texter inom undervisningen i biologi och naturkunskap

2012-09-12
Vilka fördelar och nackdelar finns det med att läsa skönlitterära texter för elever som studerar gymnasieämnena biologi och naturkunskap? Denna undervisningsmetod diskuterar Roland Jakobsson i sin artikel.
FoU utvecklingskällor

SALUT vann skolornas fredspris

2011-05-27
SALUT- en andra chans, på Ross Tensta gymnasium har vunnit Emerichfondens pris Skolornas fredspris. Priset delas ut till projekt som verkar för att bekämpa våld och mobbing och som främjar medmänsklighet och omtanke i skolan.

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på Skolportens nyhetsbrev!

Vi ger ut kostnadsfria nyhetsbrev dagligen, veckovis och månadsvis. Breven sammanfattar nyheter och forskning inom olika områden.