Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. I stället använder gymnasieskolor mjuka värden kring omtanke och tillhörighet för att positionera sig på skolmarknaden. Det konstaterar Cia Gustrén som undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av skol- och utbildningsfrågor utifrån ett socialt samhällsperspektiv. När jag tidigare läste kulturpedagogik väcktes en nyfikenhet kring skolidentiteter och frågeställningar om vad en skola är.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieskolor presenterar sig på webben och vilka strategier de använder för att locka elever och positionera sig på skolmarknaden. Avhandlingen bygger på en multimodal analys av 64 gymnasieskolors webbsidor. Skolorna är spridda över hela landet, de största i sina respektive regioner, merparten högskoleförberedande men här finns även några yrkesinriktade skolor. Jag har främst tittat på skolornas sida som vanligen rubriceras ”Om oss” på hemsidan och undersökt hur bild och text används och samspelar för att förmedla skolornas budskap om sig själva. Mitt fokus är vilka värden som lyfts fram och vilka strategier skolorna använder för att profilera sig och framstå som ett attraktivt val för elever. En fråga som också diskuteras i avhandlingen är vad de här budskapen säger om vår tids skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att majoriteten av skolorna lyfter fram mjuka värden, som gemenskap, delaktighet och meningsfullt utbyte mellan elev och skola. Det här budskapet skiljer sig markant från resultaten i min licentiatuppsats från år 2019 som också handlar om gymnasieskolors positionering. Då präglades budskapen av en mer hårdnackad konkurrens där många skolor profilerade sig med mer eller mindre uppseendeväckande löften och budskap om en framtida karriär. På bara några år är tonen och budskapet ett helt annat. Men det finns fortfarande ett spänningsfält mellan omtanke och konkurrens, även om det förstnämnda dominerar gymnasieskolornas profil i dag. Medan vissa skolor betonar vikten av kunskap så illustreras betydelsen av sociala och mjuka värden av bilder på lärare som formar hjärtan med händerna.

– Ett annat spänningsfält är mellan tradition och förnyelse. Kommunala skolor kan, i större utsträckning än friskolor, hänvisa till en lång utbildningstradition, vilket skapar legitimitet på skolmarknaden. Fristående skolor lyfter oftare fram andra kunskaper än de rent akademiska, såsom vikten av digitalisering, nätverkande och socialt lärande. Det här spänningsfältet synliggörs också i skolornas tilltal genom formuleringar som ”eleverna är en del av en familj,” och att ”gymnasiet är en resa som görs tillsammans där vi har kul under tiden”. Andra skolor är mer framtidsorienterade genom att peka på att skolan leder dit man är på väg.

Vad överraskade dig?

– Till en början överrumplades jag av att skolornas budskap hade förändrats så mycket på bara några år. Skolors webbsidor är onekligen föränderliga, de uppdateras ofta och kan byta skepnad och profil på kort varsel. Det här pendlar lite fram och tillbaka, och min tolkning är att det sker i skov där omvärlden har stor påverkan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan är ju en viktig angelägenhet för hela samhället, så jag tänker att alla som är intresserade av hur gymnasieskolan ser ut i dag kan ha nytta av resultaten. Utöver medarbetare i skolan hoppas jag även att föräldrar och blivande gymnasieelever kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander