Gymnasieelevers förhållande till naturen

Ett bra utgångläge för undervisning i hållbar utveckling är att få veta hur eleverna tänker kring naturen. Pia Sjöblom har i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars relation till naturen ur ett miljöpedagogiskt perspektiv.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har att göra med mitt stora egna intresse för naturen, mina biologistudier, friluftsintresse och jobbet som biologilärare. Det finns forskning som visar att människan är på väg att fjärma sig från naturen. Det är ett viktigt mål att väcka intresse för naturen och få eleverna att inser hur viktig den är för människan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet är att fördjupa kunskapen om gymnasieungdomars förhållande till naturen. Den är uppbyggd dels av en teoretisk del, om människans förhållande till naturen ur olika perspektiv, och en empirisk del. Den består av två delstudier, en inledande enkätundersökning som besvarats av 678 gymnasieelever och en fördjupande intervjuundersökning med fjorton elever.

– Eleverna som deltog kommer från olika delar av svenskspråkiga Österbotten i Finland. Forskningsfrågorna berör hur eleverna beskriver begreppen natur och miljö samt sitt naturintresse, sin miljöetiska hållning och förhållandet till miljökrisen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– 60 procent av eleverna uppgav att de har intresse för naturen. Eldsjälarna var relativt få, elva procent hade ett stort intresse för naturen. Endast knappt två procent var inte alls intresserade.

– Orsaker till elevernas naturintresse var att de vistas i naturen och uppskattar naturens harmoni och estetik. Även den negativa aspekten av miljökrisen gjorde eleverna intresserade av naturen. De som var ointresserade motiverade detta med att de prioriterar något annat, att de inte vistas i naturen eller att den är trist.

– I de fördjupande intervjuerna kom det fram att eleverna ansåg att naturen är värd att bevara på grund av det materiella värde den ger, rekreationsvärdet, estetiska värdet och den biologiska mångfalden. Framtidsvärdet och elevernas helhetssyn på naturen var också orsaker till att eleverna ansåg att naturen är värd att bevaras.

Vad överraskade dig?

– Med tanke på att forskning visat att människan fjärmar sig från naturen, hade jag inte väntat mig att två tredjedelar av eleverna skulle anse att människan är en del av naturen.

– Mötet med eldsjälarna var också positivt överraskande. De vistades mycket i naturen, bland annat berättade de om hur de kunde ligga i vassen och fotografera fåglar. Engagemanget var imponerande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, blivande lärare och lärarutbildare, speciellt de som undervisar om och har intresse för naturen. Det är bra att veta hur ungdomar förhåller sig till naturen för att kunna bygga upp sin undervisning. Undervisning för hållbar utveckling är en uppgift för alla lärare. Förhållandet till naturen är en viktig utgångspunkt för den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Resultaten är en bra utgångspunkt för att få veta hur eleverna tänker i dessa frågor.

Gunilla Nordin