Gruppen spelar roll

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för språkets roll i klassrummet väcktes när jag jobbade som lärare i Zimbabwe. Där var en helt annan undervisningssituation eftersom eleverna inte undervisades på sitt modersmål utan på engelska. Det begränsade dem mycket att inte kunna uttrycka sig och frågor eller diskussioner förekom nästan inte alls. När jag sedan började arbeta på lärarutbildningen som gruppledare för diskussionsgrupper på nätet såg jag en stor skillnad mellan grupperna, hur de diskuterade och hur de lyckades med uppgiften. Jag funderade återigen på språkets betydelse för interaktionen i gruppen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt vem som tar plats i nätbaserade diskussioner , dominans och underordning i diskussionerna. Jag undersökt kvantitativa aspekter, hur många och långa inlägg studenter gör och hur ofta de initierar diskussioner. Men också kvalitativa aspekter som handlar om stödjande och medhållande inlägg, ifrågasättande inlägg och hur ofta man försöker involvera de andra i samtalet. Nedtoningsord har jag också tittat på – jag skulle bara vilja, jag tror kanske.
Jag har letat efter samband mellan hur studenterna uttryckte sig kvantitativt och kvalitativt och olika bakgrundsfaktorer som ålder, utländsk bakgrund och socioekonomisk bakgrund.
Sammanlagt har jag gått igenom 2077 inlägg under en kurs på första terminen på lärarutbildningen på Malmö högskola. 147 studenter ingår i undersökningen och de är indelade i 29 grupper. I kursen ingår att eleverna själva ska analysera sitt lärande i grupp och under kursen ska de utföra en uppgift att tillsammans i gruppen planera var man ska placera en avfallsstation – och föra diskussionerna om detta på nätet. De ska bli uppmärksamma på sin egen roll i diskussionen och kunna analysera den efteråt. Till exempel ska de hitta fyra egna inlägg som de tycker varit viktiga för slutrapporten.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– De kvinnliga studenterna tystnar när antalet män dominerar i gruppen. Då kommer de kvinnliga studenterna med färre inlägg och totalt antal färre ord än när kvinnor dominerar eller när det är lika antal män och kvinnor i gruppen. Män däremot förändrar inte sitt sätt att agera beroende på hur många män eller kvinnor det är i gruppen. Studenter med utländsk bakgrund tar mycket mindre plats i grupparbeten än de med svensk bakgrund, de gör färre inlägg och skriver mycket färre ord i diskussionen.
De stödjande inläggen, där man alltså håller med någon, där ser jag att ju fler män det är i gruppen ju fler stödjande och medhållande inlägg: Det var bra gjort, Andersson, du har rätt!.
De äldre studenterna är mer aktiva än de yngre, de är också mer engagerade i diskussioner både vad gäller i antalet inlägg och att initiera diskussionstrådar.
Kvinnliga studenter med föräldrar med hög utbildningsbakgrund är mer aktiva i diskussionerna än manliga studenter med hög utbildningsbakgrund.

Är det här något som gäller även för elever på gymnasiet eller i grundskolan, tror du?

– Ja, grupparbete är ju vanligt i skolan men man kanske inte tänker så mycket på hur man sätter samman grupperna. Resultaten om gruppsammansättningens betydelse för vem som tar plats kan överföras till både grundskolan och gymnasiet.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Det förvånade mig hur olika grupperna fungerar. Det skiljer sig mycket åt hur studenterna agerar i de olika grupperna. Det förvånade mig också att i de grupper med större andel studenter med utländsk bakgrund var det mycket mer ifrågasättande inlägg. Det kanske är en bekräftelse på våra föreställningar om den svenska konsensuskulturen. Vi vill gärna vara överens och det kan kännas obehagligt att säga emot och ifrågasätta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med grupparbete kan ha nytta av resultaten. Visst är sammanhanget nätbaserat lärande, men maktrelationer är närvarande i alla typer av grupper.
Mina resultat är också ett bidrag till forskningen inom det här området. Tidigare forskning har mestadels tittat på kön som bakgrundsvariabel, men jag har fört in andra variabler som ålder, utländsk bakgrund och socioekonomisk bakgrund. I tidigare forskning är det också vanligast att bara undersöka hur många inlägg och ord man skickar men jag tittar också på hur man talar.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

_ Jag hoppas att man inser att grupparbete är en komplicerad process och att man måste ha respekt för hur det fungerar. Det är viktigt att man tänker på att gruppsammansättningen spelar roll för vilka som tar plats i diskussionen och vilka som inte gör det. Lärare behöver vara medvetna om detta när de sätter samman grupper.Förr har lärare på distansutbildningar mest gett och tagit in uppgifter via nätet. Men på senare tid har allt fler distansutbildningar börjat ta in grupparbete i utbildningen. Det är bra eftersom en distansstudent ofta kan känna sig ensam. Kan man vara en del av en grupp skapar det större samhörighet i kursen.