Därför lyckas inte alla elever i NO

Att lyckas i naturvetenskapliga ämnen har inget med talang, intresse eller innehåll att göra. Barn från socioekonomiskt svagare familjer hävdar sig sämre. Hur detta sker har Anna Jobér forskat om.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var matte och NO-lärare började jag fundera på varför en del elever misslyckas. Handlar det om mig som lärare, ämnet eller läroboken? När jag började doktorera upptäckte jag att socioekonomisk bakgrund tydligt kunde kopplas till betygen i NO. Då blev jag ännu mer intresserad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag använder begreppet social klass i stället för det generella och statistiska måttet socioekonomi, som inte tar hänsyn till det särskilda sammanhanget. Med begreppet social klass kunde jag på ett bättre sätt undersöka hur det kommer sig att barn misslyckas. Huvudmålet var att förstå mer kring barns sociala klass och hur det ser ut i det naturvetenskapliga klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När man talar om misslyckande i NO-ämnen handlar det inte om enskilda elever, lärare, läroböcker eller föräldrar. Allt som sker i klassrummet är beroende av varandra, som elevers förväntningar, lärarens sätt, elevers hierarki och ämnet som sådant, som anses svårt. Läraren i studien var väldigt mån om sina elever. Hon gjorde ett mycket gott och viktigt arbete. Jag har inte mött någon lärare som inte vill det bästa. Men klassrumssituationen är så komplex. Det finns mycket att ta hänsyn till.

– Jag studerade speciellt laborationer och dialoger i klassrummet. Eftersom allt är så komplext i klassrummet är det inte relevant att tala om vad en lärare gör och inte gör, elevens intresse eller om den har talang. Man måste se det naturvetenskapliga klassrummet i ett större perspektiv. Det blev tydligt när eleverna skulle laborera. De som hade verktygen eller kunde koda av vad de skulle göra lyckades bättre. De hade med sig begrepp, eller sätt att tala, hemifrån. Det är viktigt att som elev ges möjlighet att tolka och förstå vad som ska göras i en viss situation. Då får barn från lägre social klass bättre möjligheter i dagens NO-klassrum.

Vad överraskade dig?

– Vi skyller ofta på lärarna. Det kan vi inte göra. Alla klassrum är så komplexa. Vi måste förstå klassrummet som en kollektiv process. I slutändan drar alla nytta av att alla lyckas och då måste vi till exempel höja lägsta nivå på undervisningen.

– Att lyckas i NO har inget att göra med talang och bara lite om intresse eller innehåll. Det handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, snarare än att vara smart och förstå innehållet. Det överraskade mig att jag kunde se det så tydligt. De elever som kunde tolka vad som skulle göras, fixade det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas kunna presentera studien i en populärvetenskaplig text och göra den tillgänglig för lärare, med tankar om hur man kan jobba i klassrummet. Jag skulle också vilja presentera resultaten för politiker i skolfrågor. Varje lärare har goda möjligheter att skapa lärandesituationer där alla elever kan finnas med. Det visar studien.

Gunilla Nordin