God kommunikation skapar framgång

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat både som rektor och rektorsutbildare och där sett hur viktig det är med en meningsfull kommunikation mellan lärare och rektorer. Många rektorer tycker att kommunikation är svårt, lärarna upplever en del möten som meningslösa samtidigt som det finns många åsikter om vad som är bra och meningsfull kommunikation.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad och hur rektorer och lärare kommunicerar och om det har någon betydelse för elevernas resultat. Fokus ligger på hur rektorer kommunicerar i relation till sitt pedagogiska ledarskap. Min avhandling är en del i ett större projekt under namnet Struktur, kultur och ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor? där min ingång är just kommunikation. Vi har besökt 24 skolor runt om i landet. Vi har via intervjuer och enkäter till lärare och rektorer frågat om hur deras kommunikation ser ut, vilken typ av möten de har och vad de pratar om.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Den vanligast förekommande kommunikationen mellan rektor och lärare var information och informella samtal om vardagsaktiviteter och enskilda elever. Många lärare samtalade sällan med sina rektorer om lärande och undervisning. Rektorerna gjorde få klassrumsbesök och gav lärarna lite professionell återkoppling, trots att detta var något som lärarna efterfrågade och ville ha mer av. Jag har gjort en modell kring kommunikation som består av tre delar; information, bekräftelse/feedback och tolkning. I en skola med meningsfull kommunikation finns det samtal som innehåller alla tre delarna. I de flesta skolor ligger tonvikten på information och det finns lite utrymme för samtal som tolkar och/eller bekräftar lärares arbete. Min studie visar också att kommunikation mellan lärare och rektorer ofta sker på den enskilde lärarens initiativ. Lärarna sinsemellan hade därmed olika bra kontakt med rektor. Kommunikation påverkas i högre grad av vilka strukturer i form av möten och av vilken kultur som råder på skolan än av rektors individuella kommunikationsförmåga. I de framgångsrika skolorna var rektorerna mer aktiva gentemot lärarna, gjorde fler klassrumsbesök, pratade oftare om lärande, undervisning, skolutveckling och resultat. De hade också en tydligare struktur och organisation kring sin kommunikation.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, det fanns en stor omedvetenhet i skolorna om vad som är bra kommunikation. Detta trots att alla uttrycker att kommunikation är viktigt. Mycket går på ren rutin, man har sina personalmöten som ser ut som de alltid har gjort. Många begrepp och händelser tas för givna. Jag tror att det till stor del handlar om brist på kunskap om hur man lägger upp och strukturerar kommunikation i en organisation som skolan. Rektorerna i framgångsrika skolor var inte mer upptagna i möten än rektorer i mindre framgångsrika skolor, vilket visar att kommunikation handlar om kvalitet snarare än kvantitet. Det förutsätter också att rektor har förmåga att skapa ett klimat där det är högt till tak och där alla får komma till tals. Flera rektorer arbetar efter en öppen dörr policy. Trots det upplever många lärare att de inte får feedback.

Vem har nytta av dina resultat?

– Andra forskare, rektorsutbildare, men även rektorer, lärare och skolchefer. Jag tycker att den svenska skolan har oförtjänt dåligt rykte för det finns mycket bra som sällan lyfts fram. Om skolorna blev bättre på att internt kommunicera skulle man kunna synliggöra och ta tillvara skolans kvaliteter på ett bättre sätt.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att de kan utgöra ett underlag för att börja prata om hur man samtalar i skolan. Avhandlingen kan bidra till att synliggöra kommunikationens roll vad gäller pedagogiskt ledarskap och skolans resultat. Kommunikation kan användas både som ett analysinstrument och ett verktyg i ledarskaps och organisationsprocesser.