Globala utvecklingsfrågor handlar om politik
Hållbar utveckling är ett synsätt som omfattas av allt fler. Samtidigt har den politiska dimensionen gått förlorad. – I undervisningen behöver de inbyggda politiska motsättningarna göras tydliga, säger Beniamin Knutsson som skrivit avhandlingen Curriculum in the Era of Global Development Historical Legacies and Contemporary Approaches .
Född 1974 i Mölndal
Disputerade
2012-01-11
vid Göteborgs universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Curriculum in the Era of Global Development Historical Legacies and Contemporary Approaches
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Forskning är ju en process och mina intressen har förändrats efter hand. Det som började som ett intresse för skolans syn på hållbar utveckling utvecklades mot ett intresse för avpolitiseringen av frågor som rör hållbar utveckling.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det är en bred avhandling som består av tre delar: en idéhistorisk del som beskriver synen på svenskt bistånd efter andra världskriget och framåt. Den andra delen är en historisk studie om hur undervisningen om de globala utvecklingsfrågorna har förändrats från 60-talet och framåt. Den tredje delen är en intervjustudie där jag pratat med gymnasielärare om hur de undervisar om de här frågorna. Lärare kan till exempel närma sig frågorna utifrån konservativa, liberala eller mer radikala utgångspunkter. Oavsett vilket kan lärarens perspektiv bli ett underlag för att diskutera vad hållbar utveckling innebär.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det är avpolitisering av begreppet hållbar utveckling. I takt med att perspektivet blivit allt mer allmänt har frågan också blivit allt mindre kontroversiell. De politiska motsättningarna som finns inbyggda i frågor om rör global rättvisa har mattats av och däri ligger problematiken. Ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet går inte att diskutera utan att man samtidigt tar upp hur jordens resurser fördelas. I undervisningen behöver läraren peka på och hjälpa eleverna att förstå att det här ytterst är politiska frågor. Det handlar inte om att pådyvla eleverna en ideologi utan att utveckla deras förmåga att identifiera politiska perspektiv.
Vad överraskade dig?
– Jag har blivit mer och mer varse avpolitiseringen av globala utvecklingsfrågor. Samtidigt har jag insett hur viktig politisk bildning är. Livsnerven i demokratin är att förstå att det finns olika ideologiska synsätt.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare och lärarutbildare naturligtvis men även andra forskare, samt myndigheter som jobbar med utvecklingsfrågor som Sida och internationella programkontoret.