Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör att de har svårt att ta till sig kunskaper i historia. Det visar Anna-Carin Stymne som forskat om hur elever lär sig historia i klassrummet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som historielärare har jag märkt att det saknas forskning om hur elever lär sig och förstår ämnet historia samt vilka undervisningsmetoder som faktiskt fungerar. I min forskning ville jag undersöka dessa frågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elever lär sig historia i klassrummet. Mer konkret om elevers möjligheter, svårigheter att lära och utveckla kompetenser i ämnet historia. Men också om hur elever förklarar samt hur de förstår historiska processer och begrepp. Avhandlingen bygger på studier från klasser i årskurs 3, 6, 9 samt gymnasiet, där eleverna haft samma historielärare. I den första delstudien undersöker jag progressionen i elevers sätt att förklara mänskligt agerande i historien. Elever i olika åldrar fick ta del av samma beskrivande text av en historisk händelse. Vidare har jag följt, dokumenterat samt intervjuat elever och lärare i en årskurs 4 för att mer specifikt undersöka vilka möjligheter och svårigheter eleverna har för att förstå och förklara historisk kunskap om vikingatiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns ett glapp mellan undervisning och inlärning. Det bottnar främst i elevernas brist på begreppsförståelse, vilken är nödvändig för att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang. Det som läraren försöker förmedla uppfattas helt enkelt som något annat av eleverna, just för att de saknar begreppsförståelse. Det här syns tydligast hos de svagaste eleverna. Här krävs en lyhörd lärare som med olika medel och metoder försöker få eleverna att förstå. I direkt dialog får ofta läraren eleven med sig.

– Sammantaget visar min studie att läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia. Att tydligare integrera historia med just språkundervisning men också andra ämnen, exempelvis geografi, skulle bidra till att öka elevernas begreppsförståelse.

Vad överraskade dig?

– Att goda faktakunskaper var viktigare för elevernas förmåga att utveckla begrepp på en högre abstraktionsnivå senare, i äldre årskurser, än vad jag hade trott.

Vem har nytta av dina resultat?

– Historielärare, läromedelsförfattare och utvecklare av kursplaner.

Susanne Sawander