Glapp mellan praktik och retorik i svenskundervisningen

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska i botten och har alltid varit intresserad av svenskämnets roll i ett vidare perspektiv. Utgångsfrågan var hur ämnet påverkas beroende på vad som händer och vad läraren gör i klassrummet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utgått ifrån två perspektiv när det gäller svenskämnet, ett ämnesdidaktiskt och ett läroplansteoretiskt. Det förra handlar om praktiska frågor som hur ämnet tar form i klassrummet, vad lärarna gör för val av innehåll och de teorier som ligger bakom denna gestaltning och dessa val. Här har jag till exempel tittat på hur faktorer som schema och elevgrupper påverkar lärarnas undervisning. Det retoriska perspektivet behandlar vad lärarna säger att de ska göra och vad som står i styrdokumenten och läroplanen. I min studie har jag följt fyra svensklärare och tagit del av deras tankar och intentioner men också vad de faktiskt gör i undervisningen.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag kan konstatera att retorik och praktik inte alltid möts. Medvetenheten hos lärarna att de genom sitt val av innehåll i undervisningen tar ställning för vad som är viktigt och därmed också gör en politisk handling, är svag. Det är inte alltid tydligt för lärarna att de är delaktiga i elevernas fostran till demokratiska medborgare. Det framkom vidare att lärarna fokuserar mer på elevgruppen än innehållet i undervisningen. En annan uppenbar slutsats som även andra forskare har kommit fram till är att litteraturhistoria håller på att, kanske inte försvinna helt och hållet men i alla fall minska avsevärt på gymnasienivå. Få lärare tycks se det som en ämnesdidaktisk utmaning att få eleverna intresserade och i stället släpper man ämnet helt.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, att många lärare ofta visar film, ibland tycks film få ersätta litteratur. I klassrummet ses film som ett slags belöning. Men man kan ju ställa sig frågan om film verkligen kan ersätta en bok? En annan sak som lärarna själva lyfte fram var att deras arbetstid upptas av alltmer administrativt arbete utöver själva undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Svensklärare i synnerhet, både verksamma och de under utbildning på lärarutbildningarna. Egentligen tror jag att alla slags lärare kan känna igen sig och ha nytta av de här resultaten.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Min studie är väldigt praktiskt upplagd med flera modeller om hur man kan tänka kring sitt läraryrke: Hur resonerar jag, vilka faktorer påverkar mig, vilken typ av samhällsmedborgare vill jag vara med och fostra och hur motiverar jag mina elever? Min förhoppning är därför att min studie också ska användas som ett verktyg och tankeredskap kring hur man som lärare påverkar undervisningen.