Glädje och positiva känslor skapar samhörighet i förskolan
Starka, positiva känslor och glädjeuttryck bidrar till goda relationer i förskolan. Emilia Holmbom Strids avhandling visar hur barn hanterar ett komplicerat samspel för att komma in i lekar och hur interaktionen kan se ut i gruppen.
Bor i Linköping
Född år 1988
Disputerade 2023-12-14
vid Linköpings universitet
Laughter, excitement, and suspense in preschool. Choreographing emotional stances as a multiparty achievement
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är intresserad av starka känslor och deras plats i vardagsinteraktioner. Jag ville studera känslor utifrån barns perspektiv och kamratkulturer. Att känna samhörighet och dela glädje är något djupt mänskligt som får oss som sociala varelser att må bra. Men en stor del av den interaktionsforskning som finns om förskolemiljöer och berör känslor har handlat om ’negativa’ känslor, exempelvis gråt och konflikter som krävt intervention av läraren.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den belyser möjligheter och utmaningar, både sociala och kommunikativa, som små barn möter när de interagerar i stora grupper i förskolemiljöer. Forskningen handlar om tillfällen när känslouttryck av glädje främjar goda relationer i grupper.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Resultaten visar hur både barn och lärare gör när de visar starka känslor i grupp. Framförallt handlar det om hur barn interagerar med varandra och hur de gör för att skapa intresse i kamratgruppen. Det tar oftast flera försök för barnen att få möjlighet till lek.
– Barnen bjuder in andra genom uttryck som skratt, uppspelthet och spänning. Jag undersöker hur de skapar gemenskap och delar ’positiva’ känslor. Gemenskapen skapas bland annat genom att barnen bygger på varandras uttryck och använder turtagande.
– Studierna visar även hur vuxna initierar deltagande när många barn är samlade. Jag har fokuserat på hur läraren tillrättavisar vad, hur och när känslor uttrycks. Det är situationer som är designade för att underlätta för barnens deltagande. Alla får möjlighet att visa sina känslouttryck vid en samlad tidpunkt. Ett exempel kan vara att man applåderar tillsammans, eller skrattar gemensamt när man kommer till en höjdpunkt i en saga. Detta skapar vad jag kallar ett ’now-moment’ för barnen att gemensamt delta i.
Barnen bjuder in andra genom uttryck som skratt, uppspelthet och spänning. Jag undersöker hur de skapar gemenskap och delar ’positiva’ känslor.
Emilia Holmbom Strid
Vad överraskade dig?
– En sak som fascinerade mig var finessen i kommunikationen, både från barnens och förskollärarnas sida. Att få 20 barn att samtidigt sitta still och med spänning följa en saga – som de gemensamt är med och bygger – utan att avbryta varandra är svårt och kräver mycket arbete med interaktion av läraren. Att få alla barn i blandade åldrar att dela och bygga på varandras glädjeuttryck med jubel och handklappning är en bedrift.
– En sak som var överraskande var att det fanns få studier på området interaktion och grupper av barn, något jag fann märkligt eftersom deltagande på förskola oftast handlar om grupper. Det var också svårt att hitta studier som behandlar ’positiva’ känslor.
Vem har nytta av dina resultat?
– Avhandlingen är inriktad på förskollärare och kamratgruppskulturer men praktikerna återfinns egentligen i andra vardagssituationer också för såväl barn som vuxna. Avhandlingen synliggör de sociala färdigheter barn använder för att delta i gruppen. Lärare kan hjälpa till att främja eller designa situationer där barn får tillgång till interaktion vilket kan bidra till att undvika att barn hamnar utanför.