”Ge eleverna tankemotstånd i undervisningen”
Född 1974
i Visby
Disputerade 2015-03-13
vid Stockholms universitet
Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning
Unga människor är ofta fasta i sina politiska åsikter. En viktig del i undervisningen i samhällskunskap är därför att erbjuda eleverna motstånd mot sina åsikter och låta dem vända och vrida på sina tankar om världen. Det menar Johan Sandahl som har studerat vilken roll samhällskunskap och historia har i gymnasieskolan.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är lärare och har arbetat i skolan sedan 2000. Jag har undervisat i samhällskunskap och historia och har funderat på vad ämneskunnandet ska användas till, både i och utanför skolan. Det gjorde mig intresserad av att undersöka frågorna mer på djupet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur man kan förstå samhälls- och historieämnets funktion och roll i gymnasieskolan. Dels hur ämnena ska lära ut kunskaper och förmågor, som förberedelser för fortsatta studier. Dels som ett led i att bli medborgare och leva ett liv i samhället. Det är en sammanläggningsavhandling där jag har undersökt frågorna i ett antal artiklar. I en studie har jag tittat på hur lärare arbetar i klassrummet och hur de resonerar. Sedan har jag tittat på elevernas upplevelser av att möta undervisningen samt studerat kursplaner.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Avhandlingen är begreppsutredande och jag har försökt bidra med nya begrepp kring hur man ska uppfylla båda uppdragen: att lära ut samhällskunskap och historia som ämnen men också att förmå eleverna att använda sina kunskaper som medborgare.
– Ett begrepp jag talar om i samhällskunskapsämnet är perspektivtagande. Det handlar om att utmana eleverna och deras ofta ganska fasta åsikter. Men vet sedan tidigare att man är som mest ideologisk omkring 16 år, när man börjar gymnasiet. Gymnasieåldern är alltså en tid då man har starka politiska åsikter. I skolan handlar det mycket om att få vända och vrida på frågorna och på så sätt möta ett motstånd mot de åsikter man hade med sig in i klassrummet. En farhåga är att det kan få elever att tappa sitt engagemang. Att vara engagerad kräver lite av en svartvit värld. På så vis kan skolan påverka deras engagemang negativt, samtidigt som det är ett av samhällskunskapens viktigaste bidrag att ge det motståndet.
– Jag träffade några engagerade och aktiva elever och intervjuade dem om deras upplevelser av att komma till skolan och möta motstånd. De uttryckte att det var ganska frustrerande till en början att världen inte var så enkel som man trodde innan. De sa också att det enda sättet att utvecklas och bli vuxen är att möta de olika perspektiven i undervisningen. De tyckte även att undervisningen ibland kunde bli deprimerande, som när det handlar om klimatproblematiken. Det finns inte så mycket att göra.
– Jag diskuterar även den normativa dimensionen som finns i många samhällsfrågor. I naturvetenskapen ställer man sig aldrig frågan om gravitation är bra eller inte, men i samhällskunskapen finns en starkt normerande dimension som man måste synliggöra för eleverna.
Vad överraskade dig?
– Jag har en lång bakgrund som lärare så det var kanske inte direkt överraskande, men jag blev stärkt i bilden att vi har mycket kloka ungdomar i skolan – kloka på att tänka och resonera.
Vem har nytta av dina resultat?
– De kan användas för professionsutveckling inom lärarutbildning och bland lärare i skolorna. Som lärare kan man använda begreppen och ha dem som utgångspunkt för undervisningen.
Annelie Drewsen
Foto: Emma Frankl