Går elevernas hälsa att mäta?

Går det att hitta ett sätt att mäta elevernas hälsa? Ja, svarar Malin Rising Holmström som i sin avhandling analyserat ett unikt projekt i Västernorrland där man använder sig av hälsosamtal där eleverna själva får skatta sin hälsa.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som skolsköterska och har varit delaktig i ett projekt i Västernorrland, som kartlägger skolbarns hälsa genom hälsofrågor som skolsköterskan använder i sina hälsosamtal med skolbarn när de är 6 år, 10 år och 13 år. Det är frågor om hur man trivs i skolan, hur man sover, om man är utsatt för mobbning men också frågor om arbetsmiljön i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på huruvida dessa hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa. Jag har gjort statiska beräkningar för att se om resultaten är signifikanta och användbara för att mäta elevers hälsa. Jag har också gjort intervjuer med skolsköterskorna om deras erfarenhet av att jobba med hälsosamtalen på detta sätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att dessa samtal är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren. Ett sådant verktyg är verkligen efterfrågat. Genom att avidentifiera svaren kan man använda informationen i skolans hälsofrämjande arbete. Hälsosamtalen kan identifiera vad som påverkar barns hälsa. Mina resultat visar att det för 6-åringar var det viktigast att det trivas i skolan, sova bra och inte ha huvudvärk, vara fysiskt aktiva/leka varje dag och inte vara mobbade. För pojkarna skollunchen och att inte ha huvudvärk, för flickorna att trivas, vara fysiskt aktiva varje dag och inte vara mobbade. För 10-åringar var trivsel, normalt iso-BMI (för flickor) och att inte ha huvudvärk viktig (för pojkar). För 13-åringar var det viktigt att inte vara nedstämd, bra skolgårdsmiljö, rökfritt hemma och att sova bra. För pojkar att vara fysiskt aktiv varje dag, för flickor var bra sömn och bra skoltoaletter viktigt. För 16-åringars hälsa var det viktigt att inte ha ont (rygg/nackeskuldror), inte vara nedstämd, vara fysiskt aktiv varje dag, och att trivas i skolan. För pojkarna att kunna koncentrera sig och sova bra, för flickorna att inte vara orolig/rädd och ha bra skolgårdsmiljö. Skolsköterskorna tyckte att de hade stöd av de strukturerade hälsosamtalen i sitt arbete, att de skapade likvärdighet över länet och gav struktur.

Vad överraskade dig?

– Att det faktiskt gick att följa barn under lång tid och att hälsosamtalen kan vara ett sätt att lyfta upp skolsköterskans arbete en nivå, till ett tydligare hälsofrämjande folkhälsoarbete. Den nya skollagen understryker kopplingen mellan hälsa och lärande och att vi, med hjälp av dessa hälsosamtal faktiskt kan påverka hälsan och lärandet i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Att vi har ett instrument där vi kan följa hälsan över tid gör ju att vi kan sätta in hälsofrämjande insatser där det verkligen behövs. Ser man att det är en kommun där alla fyror exempelvis har problem med arbetsmiljön så kan man göra direktinsatser. På olika nivåer kan resultaten från hälsosamtalen användas individ, klass, skola, kommun, läns nivå.

Hanna Nolin