Funktionshinder – en definitionsfråga

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbade på Riksförsäkringsverket (nuvarande Försäkringskassans huvudkontor) och gjorde studier av levnadsförhållanden för personer med funktionshinder, som har personlig assistent eller handikappersättning. Vi fick sämre resultat än andra studier av levnadsförhållanden gjorda av exempelvis enskilda forskare eller SCB, och jag ville förstå vad som påverkade att siffrorna såg olika ut.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur handikappforskare och myndigheter definierar funktionshinder. Jag har läst myndighetstexter och tittat på hur man arbetar med begreppet, men framförallt har jag tittat på statistik från olika register och enkät-undersökningar. Jag har undersökt vad som händer med resultaten om man använder sig av en administrativ definition av funktionshinder och jämfört det med resultaten om man istället använder sig av exempelvis en funktionell definition – som SCB ofta använder. Efter att ha rensat för effekten av olika kön, ålder och utbildningsnivå kunde jag se att skillnaderna kvarstod, och att de härrör från att man har använt sig av olika definitioner av funktionshinder. Om man använder en administrativ metod, där man utgår från personer som får stöd och LSS-insatser, och tittar på sysselsättningsgrad får man ett lågt resultat: tio procent är yrkesverksamma. I de studier som använt mer funktionella definitioner ligger resultatet på sjuttio procent, vilket innebär att man får enorma skillnader beroende på vilken definition man använder.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Ett betydelsefullt resultat är att hur vi definierar får stor betydelse, och det var jag inte förvånad över, det som är mer intressant är vad vi kan göra åt det. Om man är intresserad av hur välfärdsstaten definierar funktionshinder (det vill säga hur man väljer ut de personer som ska få stöd) bör man använda en administrativ definition, är man istället är intresserad av hur folk skapar sin identitet bör man använda en subjektiv definition och är man intresserad av miljöns påverkan bör man använda en definition som framförallt tar in miljö och brist på tillgänglighet. Man måste resonera kring vad definitionen får för effekter för resultaten, men handikappforskningen är dålig på att resonera och reflektera kring hur man har definierat gruppen.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Det var förvånande att skillnaderna var så enorma när man tittade på sysselsättningsgraden med olika definitioner. Om tio procent av de funktionshindrade är yrkesverksamma innebär det att det måste till enorma insatser, men om resultatet istället är sjuttio procent är det inte så alarmerande eftersom det då ligger på omkring samma siffror som för övriga befolkningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt andra handikappforskare, jag har ju gjort en metodstudie som riktar sig inåt fältet, men jag hoppas att det ska spilla över på myndighetsvärlden. Vissa myndigheter har kunskapsproducerande uppdrag och gör studier kring funktionshindrade och då är det bra om utredarna funderar kring definitioner – den typ av kunskap som de plockar fram på uppdrag av regeringen får ofta stor effekt på politiken. Då är det viktigt att man håller koll på vilka grupper man har studerat, och funderar på hur siffrorna påverkas av den avgränsning man har gjort.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Om jag har förstått det rätt så är man inte så intresserade av att klassificera elever i skolans värld, men det finns definitioner av funktionshinder som exempelvis fokuserar på miljön som många kan ha nytta av och fundera på i den egna undervisningen. Är min undervisning uteslutande eller exkluderande, är mitt material anpassat, hur är skolbyggnaden ordnad? Det kan vara bra att lära sig mer om vissa definitioner och vända blicken från individ till miljö. När jag pratar om de här frågorna för myndighetsfolk eller i handikapprörelsen blir det ofta mycket diskussioner kring just definitioner och vad som är funktionshinder? Är det i kroppen eller i omgivningen? Den diskussionen kan vara medvetandehöjande och skulle kunna pågå mer i skolan.

Åsa Larsson