Hoppa till sidinnehåll
Fritidshem

Fritidshemmen på väg att bli mer skola

Publicerad: 2024-04-09
Uppdaterad: 2024-04-23
Susanne Rydell
Skribent: Susanne Rydell

Fritidshemmen har gått från att vara en plats med lek och frihet i fokus till en plats med mer planerad undervisning, visar Alma Memiševićs avhandling. Krav på dokumentation bidrar till att fritidshemmen allt mer efterliknar skolan.

Alma Memišević.
Alma Memišević

Bor i Nyköping
Född år 1972

Disputerade 2024-03-22
vid Linköpings universitet

Avhandling

Det undervisande fritidshemmet i lärandets tidevarv. En diskursanalytisk studie med fokus på de naturvetenskapliga och tekniska undervisningspraktikerna

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Fritidshemmen fick en egen del i läroplanen för några år sedan. Fyra områden nämndes i undervisningsuppdraget, där elever ska ges möjlighet att tillägna sig kunskaper bland annat inom naturvetenskap och teknik. Men samtidigt visade undersökningar att andelen utbildad personal i fritidshemmen var alarmerande låg. Det fanns också ett spänningsfält i frågan om fritidshemmets roll. En återkommande retorik från fritidslärare och fritidshemsforskare handlar om att fritidshem ska vara något annat än skola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om vad som händer i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse när fritidshemmens undervisningsuppdrag ska omsättas i praktiken. Fritidshemmen har rört sig från en socialpedagogisk arena med lek och frihet i fokus till en arena med mer fokus på undervisning. Att fritiden ska effektiviseras är en global strömning. Fritidshem förväntas bidra till skolans måluppfyllelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett tydligt resultat är att fritidshemmen sätter fasta ramar kring undervisning, med bestämda tider och platser och försök att få med så många elever som möjligt. Trots att fritidshemmen motsätter sig skolans undervisning så reproduceras den undervisningen. Ett skäl är att undervisningen ska gå att dokumentera och synliggöra. Läroplanen som kom 2016 har gjort avtryck, och fritidslärare känner att de måste skriva fram mål och möta dokumentationskrav.

– Förändringen kan ses mot bakgrund av en diskursförskjutning i samhället med ökande fokus på kunskapssamhället och förbättringsarbete. Fritidshemmen blir mer skola och eleverna ska prestera. Fritidslärare kämpar med dokumentationen och frågan om frivillighet i undervisningen. Eleverna vill ofta leka och göra något annat.

– Elevernas egna intressen ses som viktiga men också besvärliga när de inte är i linje med läroplanens planerade undervisning. Det är också svårt för fritidslärarna att dokumentera och skriva fram en del av det som händer, till exempel enskild undervisning, omsorg och arbete med sociala relationer. Den ämnesrelaterade undervisningen är lättare att synliggöra. Vad man kan dokumentera blir styrande.

– Naturvetenskap och teknik som jag har tittat särskilt på blir i fritidshemmen i hög grad reproducerande av fakta, man benämner djur och växter. Skolans förmedlingspedagogik lånas in.

Fritidshemmen blir mer skola och eleverna ska prestera. Fritidslärare kämpar med dokumentationen och frågan om frivillighet i undervisningen. Eleverna vill ofta leka och göra något annat.

Alma Memišević

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över att fritidshemmen bedriver undervisning varje dag efter ett schema. Elevers hela dagar blir schemalagda både i skola och i fritidshem. Lärandet dominerar − barnet ska lära sig överallt och hela tiden. Det finns en diskurs som trycker på med krav på undervisning och kvalitet. Men det finns lite utbildad personal som ska hantera planering och undervisning under stor tidsbrist.

Vem har nytta av dina resultat?

– Fritidslärare, lärare och rektorer. Jag hoppas också politiker och beslutsfattare läser och att min forskning kan bidra till en dialog om förutsättningarna i fritidshemmen. Jag kan tycka att det inte finns logik i kraven när det är enormt stora grupper i fritidshemmen och det saknas utbildad personal.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Yrkesutbildning för vuxna

Undervisar du vuxna på ett yrkesprogram? Varmt välkommen till Skolportens konferens som ger dig den senaste forskningen inom området, praktiska verktyg för undervisningen och möjligheten att utvecklas i din yrkesroll. Välj om du vill delta på plats i Stockholm 14 maj eller digitalt på webbkonferensen mellan 21 maj-11 juni.
Läs mer och boka
Vux
14 maj

Andraspråksutveckling i förskolan

I den här kursen som leds av Anniqa Sandell Ring får du konkreta verktyg för att stärka din kunskap om andraspråksutveckling i förskolan. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 749 kr ex. moms. Vi erbjuder rabatter för grupper. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Forskning och utveckling kategorier

Kunskap från problemlösning varar längre, men rutinuppgifters kortsiktiga fördelar försvårar

2024-03-07
Att lösa rutinuppgifter är vanligare inom matematikundervisningen i Sverige jämfört med att lösa problem. Varför är det så när problem utan känd lösningsmetod skapar bättre förutsättningar för att lära sig matematik? "Det finns en motsättning mellan kort- och långsiktiga fördelar", säger matematikprofessor Johan Lithner.
Forskning och utveckling kategorier

Pupils’interactions and decision-making in an educational game

11 februari
By way of video observations, the current article examines the social interaction of pupils playing an educational card game about fractions, focusing on their epistemic and deontic negotiations during decision-making in dyads. Our findings reveal recurring patterns in how pupils make decisions, emphasising the importance of both epistemic (knowledge-based) and deontic (rights-based) negotiations. (pdf)
Forskning och utveckling kategorier

Fritidshemmets fysiska lärmiljöer. Förutsättningar för och planering av inomhusmiljöer för varierade handlingserbjudanden

2024-01-09
I denna studie ligger fokus på svenska fritidshems fysiska lärmiljöer och hur fritidshemslärare beskriver att de arbetar med att utforma och utveckla fritidshemmets miljö och i förlängningen vilka handlingserbjudanden detta kan möjliggöra för eleverna. Studien bygger på samtalspromenader med fritidshemslärare där de olika miljöerna filmats och där lärarna beskrivit sina intentioner med utformningen av dessa. 
Åsa Mårtensson

Så kan arbetsplatsförlagt lärande på Barn- och fritidsprogrammet bli bättre

2024-01-18
Läs Skolportens intervju med Åsa Mårtensson, lektor i pedagogik. Hon ska föreläsa på Skolportens konferens Barn- och fritidsprogrammet och kommer att tala om processer för elever och lärare i samband med arbetsplatsförlagt lärande, apl.

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

2023-05-16
Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev

Prenumerera på Skolportens nyhetsbrev!

Vi ger ut kostnadsfria nyhetsbrev dagligen, veckovis och månadsvis. Breven sammanfattar nyheter och forskning inom olika områden.