Fritidshemmen på väg att bli mer skola

Fakta

Alma Memišević

Bor i Nyköping
Född år 1972

Disputerade 2024-03-22
vid Linköpings universitet

Avhandling

Det undervisande fritidshemmet i lärandets tidevarv. En diskursanalytisk studie med fokus på de naturvetenskapliga och tekniska undervisningspraktikerna

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Fritidshemmen fick en egen del i läroplanen för några år sedan. Fyra områden nämndes i undervisningsuppdraget, där elever ska ges möjlighet att tillägna sig kunskaper bland annat inom naturvetenskap och teknik. Men samtidigt visade undersökningar att andelen utbildad personal i fritidshemmen var alarmerande låg. Det fanns också ett spänningsfält i frågan om fritidshemmets roll. En återkommande retorik från fritidslärare och fritidshemsforskare handlar om att fritidshem ska vara något annat än skola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om vad som händer i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse när fritidshemmens undervisningsuppdrag ska omsättas i praktiken. Fritidshemmen har rört sig från en socialpedagogisk arena med lek och frihet i fokus till en arena med mer fokus på undervisning. Att fritiden ska effektiviseras är en global strömning. Fritidshem förväntas bidra till skolans måluppfyllelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett tydligt resultat är att fritidshemmen sätter fasta ramar kring undervisning, med bestämda tider och platser och försök att få med så många elever som möjligt. Trots att fritidshemmen motsätter sig skolans undervisning så reproduceras den undervisningen. Ett skäl är att undervisningen ska gå att dokumentera och synliggöra. Läroplanen som kom 2016 har gjort avtryck, och fritidslärare känner att de måste skriva fram mål och möta dokumentationskrav.

– Förändringen kan ses mot bakgrund av en diskursförskjutning i samhället med ökande fokus på kunskapssamhället och förbättringsarbete. Fritidshemmen blir mer skola och eleverna ska prestera. Fritidslärare kämpar med dokumentationen och frågan om frivillighet i undervisningen. Eleverna vill ofta leka och göra något annat.

– Elevernas egna intressen ses som viktiga men också besvärliga när de inte är i linje med läroplanens planerade undervisning. Det är också svårt för fritidslärarna att dokumentera och skriva fram en del av det som händer, till exempel enskild undervisning, omsorg och arbete med sociala relationer. Den ämnesrelaterade undervisningen är lättare att synliggöra. Vad man kan dokumentera blir styrande.

– Naturvetenskap och teknik som jag har tittat särskilt på blir i fritidshemmen i hög grad reproducerande av fakta, man benämner djur och växter. Skolans förmedlingspedagogik lånas in.

Fritidshemmen blir mer skola och eleverna ska prestera. Fritidslärare kämpar med dokumentationen och frågan om frivillighet i undervisningen. Eleverna vill ofta leka och göra något annat.

Alma Memišević

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över att fritidshemmen bedriver undervisning varje dag efter ett schema. Elevers hela dagar blir schemalagda både i skola och i fritidshem. Lärandet dominerar − barnet ska lära sig överallt och hela tiden. Det finns en diskurs som trycker på med krav på undervisning och kvalitet. Men det finns lite utbildad personal som ska hantera planering och undervisning under stor tidsbrist.

Vem har nytta av dina resultat?

– Fritidslärare, lärare och rektorer. Jag hoppas också politiker och beslutsfattare läser och att min forskning kan bidra till en dialog om förutsättningarna i fritidshemmen. Jag kan tycka att det inte finns logik i kraven när det är enormt stora grupper i fritidshemmen och det saknas utbildad personal.