Frånvaro ofta i fokus i skolan

Skolfrånvaro kopplas oftast till problematiska elever. Men begreppet är mer komplext än så, menar Linnea Bodén som i sin avhandling utforskat hur den digitala frånvarorapportering påverkar såväl elever som föräldrar och lärare.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har sedan länge ett intresse för utbildningsvetenskap och samhällsfrågor. I början av min forskarutbildning gjorde jag en pilotstudie kring skolfrånvaro vilket väckte mitt intresse att på djupet utforska hur skolor jobbar med digital registrering av närvaro och frånvaro.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de handlingsmönster som skapas kring digital frånvaroregistrering. I princip alla kommunala högstadieskolor i Sverige jobbar med digital frånvaroregistrering och fokus för avhandlingen är systemen Skolwebben och Dexter. Avhandlingen diskuterar hur förståelse av närvaro och frånvaro påverkas av den digitala registreringen samt hur elever, föräldrar och lärare förhåller sig till, hanterar och pratar om skolfrånvaro. Jag har gjort deltagarobservationer i tre skolor tillsammans med elever i årskurs 5-9. Därtill intervjuer med lärare, föräldrar och elever. Fokus har varit att undersöka hur systemen, som ofta tas för givna och förväntas förenkla den pedagogiska praktiken, också skapar nya frågor kring närvaro och frånvaro. Exempelvis vad som ska räknas som sen ankomst, när klassrumsdörren ska stängas, hur frånvaro för arbete i elevrådet ska bedömas eller vad som ska rapporteras då någon är närvarande men ej deltar i skolarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag vill lyfta fram hur forskning alltid är medskapande av en specifik förståelse av ett fenomen som skolfrånvaro. Avhandlingen visar att vad som kan verka som ett betydelselöst kryssande på en datorskärm faktiskt påverkar hur elever, lärare och föräldrar tänker kring skolfrånvaro. Den digitala frånvaroregistreringen visualiserar frånvaro på ett tydligare sätt än då frånvaro registrerade på ett papper. Idag sänds ett sms till föräldrarna i samma stund som frånvaron registreras och uppgifterna kan enkelt omvandlas till statistik och visualiseras över tid. Samtidigt gör den digitala registreringen att alla elevers frånvaro synliggörs, vilket är en stor skillnad jämfört med tidigare system då frånvaro främst kopplades ihop med ”problemelever”. Det finns knappt en elev i min studie som inte hade registrerats för frånvaro någon gång och vars föräldrar mottagit ett sms om det. Nästan alla lektioner inleds också med frågor kring vem som eventuellt inte är där.

– Begreppet frånvaro är med andra ord något som ständigt står på agendan. Däremot verkar de elever som har mycket frånvaro inte hjälpas av de här frånvarosystemen. ”Chockeffekten” av ett frånvaro-sms avtar sannolikt för de föräldrar som får flera sms i veckan. Den digitala registreringen skapar skolfrånvaro för de elever som för det mesta är närvarande.

Vad överraskade dig?

– Att registreringen gör det komplexa fenomenet skolfrånvaro ännu mer komplext. Tekniken innebär ibland att elever blir både närvarande och frånvarande på samma gång: närvarande men kanske digitalt frånvarande och tvärtom. Jag blev också överraskad av hur mycket känslor och engagemang som de till synes neutrala systemen framkallar. Jag trodde att eleverna skulle vara mest berörda av frånvarorapportering men det visade sig att de inte var särskilt engagerade i detta. Kanske för att de hade minst tillgång till uppgifterna som registrerades. Eleverna var ofta de sista som fick veta att de registrerats för frånvaro.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att såväl lärare som elever och föräldrar kan känna igen sig. Samtidigt hoppas jag att avhandlingen kan väcka frågor kring närvaro och frånvaro. Resultaten synliggör att frånvaro är något som ”görs” och att begreppet innehåller flera skikt. I avhandlingen skapar jag begreppet ”skolfrånvarogörande.”

Susanne Sawander