Från isolerad nomadskola till enhetlig folkskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av hur skolväsendet tänkte sig kunna påverka människors kultur och uppfattningar genom utbildning. Därför kom jag in på hur skolan blev ett instrument för att omdana eller förstärka inhemska minoriteters identitet i början av 1900-talet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildningspolitik för inhemska minoriteter. Jag har tittat på tattare, zigenare och nomadiserande lappar (renskötande fjällsamer) under perioden 1913-1962. Jag har försökt förstå olika utbildningsaktörer på djupet, och hur de motiverade sina beslut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller nomadskolan: att en undervisning i samisk miljö, isolerad från övriga skolan, kunde legitimeras utifrån olika ideologiska ståndpunkter. Det handlade inte bara om kulturkonservatism, utan det fanns också en progressiv pedagogisk ståndpunkt, en naturenlig uppfostran, där skolan måste vara nyttig för individen.Två undervisningsmål var svårförenliga: anpassning efter samiska förhållanden och ett innehåll som var likvärdigt folkskolans. Från andra världskrigets slut till grundskolans införande försköts tyngdpunkten i undervisningens dubbla målsättning mot likvärdighet.
När det gäller tattarna var det en väldigt problemfylld uppgift att skilja ut dem från den övriga befolkningen. Det gjordes rikstäckande inventeringar men det blev alltmer tydligt att det inte gick att definiera vem som var tattare och inte. Istället kom diskussionen att handla om vilka människor som kunde skilja ut tattare. Var prästen, polisen, läraren eller andra förtroendevalda i lokalsamhället de bäst lämpade uppgiftslämnarna?

Vad överraskade dig?

– Att den isolerande idén som nomadskolan vilade på i praktiken fick ett annat uttryck. Det talades om att innehållet enbart skulle kretsa kring samekultur och att lärostoff från andra kulturyttringar skulle vara minimalt. Men det där verkar inte ha inträffat, man undervisade om Afrikas djurliv, gjorde studiebesök i gruvor och på bondgårdar, och så vidare.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan nog vara intressanta för många som själva har gått i nomadskolan eller vars anhöriga har gjort det. Samtidigt är den övergripande frågan fortfarande aktuell, hur ska skolan bevara människors kulturella identitet samtidigt som alla ska vara svenska? Den diskussionen fördes alltså redan på 1910-talet.