Främmande språk i flera skolämnen ger bättre resultat

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar som lärare i tyska och ville forska om något som var relevant i mitt yrke, som jag skulle kunna ta tillbaka och använda i undervisningen. Riksbankens jubileumsfond utlyste trettio tjänster till forskarskolan för moderna språk, som jag antogs till.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöks ordförråd och kommunikationsstrategier. Jag tittade på ordförrådets storlek, det vill säga hur långa elevernas berättelser var, och hur varierade de var, det vill säga hur många olika ord de använde. Variation tyder på större ordförråd och bättre språklig kompetens. Jag tittade också på ordfrekvensen, hur många innehållsord (till exempel verb) respektive funktionsord (till exempel pronomen) eleverna använde i sina berättelser.

– Analysen av kommunikationsstrategier belyser vad eleverna gör när de inte hittar rätt ord. Vilka strategier använder de för att komma runt problemet?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– SPRINT-gruppen, som fått extra undervisning i tyska när det använts som undervisningsspråk i SO-ämnen, var bättre i alla undersökta aspekter av muntlig produktion. De har längre och mer varierade berättelser. Dessutom använder de färre kärnord och fler specifika ord, vilket tyder på högre språklig kompetens än kontrollgruppen.

– Jag gjorde samma undersökning i engelskan. Även där stämmer resultaten vad gäller omfång och frekvens. Detta tyder på att SPRINT (språk- och innehållsintegrerad undervisning) i ett språk sannolikt ger positiva avtryck även i andra språk.

Vad överraskade dig?

– SPRINT-eleverna stack ut i kommunikationsstrategierna. De har ett helt annat självförtroende att använda sig av sitt främmande språk. Det överraskade mig att de var så pass bättre på att använda sig av så kallade positiva strategier. De försöker alltså lösa problem där de inte hittar ordet genom att göra omskrivningar på tyska och inte genom att stoppa in svenska ord. I 47 procent av fallen använder de målspråksbaserade strategier för att försöka lösa problemen i tyskan. Kontrollgruppen gör detta i bara 29 procent av fallen.

– SPRINT-gruppen var också genomgående mer homogen. Skillnaderna mellan svagaste och starkaste eleverna var mindre.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat visar hur man genom att använda språket som ett verktyg i autentiska situationer får motiverade elever med hög kommunikativ kompetens, vilket är viktigt om man vill behålla eleverna eftersom språk ofta upplevs som ett svårt ämne. Inom vanlig språkundervisning kan man ta till sig resultaten och bland annat göra elever medvetna om kommunikationsstrategier för att komma runt problemen. Resultaten kan också komma andra forskare till nytta.