Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Undervisningen i juridik på gymnasiet behöver rymma både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle. Det menar Mona-Lisa Henriksson som undersökt ämnet juridik på gymnasiet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat i juridik på gymnasiet. Juridik blev en egen inriktning inom ramen för ekonomiprogrammet i och med Gy11 och på min skola fick jag då uppdraget att utveckla ett upplägg för programmet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har analyserat ämnet juridik på gymnasiet utifrån fem olika källor: 21 vetenskapliga artiklar, tre läroplaner sedan 70-talet, två läroböcker för kursen Rätten och samhället, intervjuer med fyra lärare samt 22 gymnasiearbeten inriktade på juridik. De övergripande frågorna är: varför ska elever läsa juridik, vad innehåller undervisningen i ämnet samt hur ser undervisningen ut, vilka metoder används? En fråga som jag särskilt beaktar i avhandlingen är skillnaden mellan juridiskt berättigade fakta och moraliskt meningsskapande, vad som anses vara det goda.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att läromedlen domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler, jag hittade inga exempel på hur juridiska problem kan lösas. Läromedlen rymmer heller inte så mycket kring moraliskt meningsskapande såsom vägledning och underlag för etiska och rättsfilosofiska resonemang. Lärarna låter sig dock inte styras av läromedlen, utan jobbar genomgående mycket med problemlösning i undervisningen. Men det moraliska meningsskapandet, exempelvis diskussioner kring vad som är gott och ont är inte invävt i ämnet utan tas upp mer sporadiskt, om än med jämna mellanrum.

– Vad gäller läroplanen argumenterar jag i avhandlingen för en förenklad läroplan i ämnet där juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande lyfts fram. Jag menar att det innehållet behövs för att göra undervisningen i ämnet relevant för elever och samhälle.

Vad överraskade dig?

– Främst elevernas gymnasiearbeten. Jag trodde att de skulle handla om juridiska frågor men det visade sig att många elever valt att skriva om samhällsfrågor, framförallt med kriminologisk inriktning. Även om det är ämnen som ofta intresserar ungdomar, slogs jag av att så få arbeten handlade om juridik. Inte heller hade eleverna ägnat sig åt att utveckla det juridiska språket. Däremot var många elever inne på det moraliska spåret i sina studier av samhällsfrågor som berör barn och ungdomar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare, lärarstudenter och lärarutbildare kan ha det. Men även ansvariga på policynivå. Jag tror att min forskning ligger rätt i tiden, då diskussionen om samhällets, inte minst skolans, juridifiering med ökade regelverk, blivit alltmer aktuell. Juridiken kan inte lösa alla problem – socialisering och personlighetsutveckling är nödvändiga förutsättningar för att utveckla välfungerande samhällsmedborgare.

Susanne Sawander