Fotosyntesen blir begriplig med praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är till stor del för att jag har undervisat i biologi, kemi och naturvetenskap under många år. Fotosyntesen är central i hållbarutvecklingsfrågor och kommer upp i miljövetenskap i skolan. Under 30 år har det gjorts undersökningar som visat på svårigheten i att lära sig fotosyntesen, jag ville titta närmre på hur det förhöll sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om två skolprojekt i klassrumsmiljö, ett på mellanstadiet och ett på högstadiet. Fokus på mellanstadiet var praktiska övningar med växter kopplat till fotosyntesen, och på högstadiet observationer av elevernas ordinarie ekologiundervisning där fotosyntes och cellandning ingick. I mellanstadieprojektet agerade jag delvis själv lärare i klassrummet medan högstadieundervisningen helt och hållet sköttes av lärarna. I båda projekten intervjuade jag efter avslutad undervisning eleverna om ett ämnesinnehåll som var kopplat till fotosyntes och växter. Jag också analyserat elevernas vanliga prov och enkäter, där ämnesinnehållet delvis eller helt har ingått.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att fotosyntes inte är svårt för eleverna att förstå om man tittar på det utifrån ett praktiskt perspektiv. Genom konkretisering, och inte bara en formel, förstår eleverna fotosyntesen. Jag har sett att de kan förvånansvärt mycket. I studierna på mellanstadiet har undervisningen bedrivits på en mer avancerad nivå än vanligt, ändå har eleverna där haft stor förmåga att lära sig. De har också visat ett större intresse än högstadieeleverna.
– En annan sak jag upptäckt är hur svårt det är för lärarna att genomföra undervisning i NO med dagens stora elevgrupper, det skapar svårigheten att fånga upp elevernas genuina intresse och funderingar i ekologi.

Vad överraskade dig?

– Att även svaga elever på högstadiet visade sig ha så mycket kunskap om fotosyntesen när jag tog mig tid att sitta ned och lyssna på dem. De kan ha kört på provet men hade inga problem att diskutera om och resonera kring begreppet. Eleverna kan ofta mer än de tror, och kanske också mer än proven visar. Jag förvånades också över hur mottagliga och intresserade mellanstadieeleverna var.

Vem har nytta av dina resultat?

– För högstadielärarna handlar det om att resultaten kan inspirera dem att göra ekologiundervisningen mer intressant genom att de fångar upp elevernas frågeställningar och låter undervisningen utgå från dem. För lärarutbildningen visar avhandlingen att man bör undervisa om fotosyntesen och liknande processer redan på mellanstadiet, men att det kräver att mellanstadielärarna får mer ämneskunskaper. Alla lärare med intresse av undervisning om växter och ekologi har nytta av att läsa avhandlingen.