Fotografi kan förändra och fördjupa elevers lärande

Fakta

Maria Söderling

Bor i Bjärred
Född år 1970

Disputerade 2024-03-15
vid Malmö universitet

Avhandling

Elever erfar och representerar världen visuellt. En utforskande studie om hur mellanstadieelever skapar mening genom fotografi

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag är tidigare högstadielärare i svenska, svenska som andraspråk och historia. Både som lärare och under arbetet med min licentiatstudie har jag insett vilken betydelse val av uttryckssätt har för elevers möjlighet att uttrycka åsikter, kunskaper och förståelse. Tack vare digitaliseringen så är det betydligt enklare att använda sig av olika uttryckssätt i dag och jag menar att vi inte riktigt har utforskat de här möjligheterna i teoretiska ämnen. Jag ville bidra med förståelse för hur de möjligheterna kan förvaltas av undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

− Tillsammans med en grupp mellanstadielärare i Burlövs kommun, där jag är anställd som lektor med fokus på literacyutveckling, har jag utforskat hur elever skapar mening när de fotograferar, redigerar och samtalar om fotografier. Vi har prövat detta i ämnen som religion, svenska, svenska som andraspråk, samhällskunskap och engelska.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− På ett övergripande plan menar jag att meningsskapande genom fotografi kan expandera det möjliga rummet för lärande på olika sätt. Resultaten pekar på att eleverna kan förvalta förmågor som de har utvecklat under sin fritid när de fotograferar. Barn och unga i dag har väldigt rika erfarenheter av bilder och jag kan se att de upplever sig väldigt fria när de ska representera aspekter av världen genom att fotografera och redigera. Elever uttrycker förståelse både på ett konkret och abstrakt sätt och de både använder sig av och utmanar möjligheter som finns när det handlar om att uttrycka något genom fotografi. När eleverna fotograferar och redigerar så uppstår möjligheter för dem att förändra sin förståelse av något – att röra sig mellan olika positioner och perspektiv.

− Men det är en utmaning att skapa sammanhang när elevernas fotografier utgör utgångspunkter för undervisning. Fotografiet är väldigt enkelt att uppfatta för det går snabbt och enkelt att visa för andra. Men när elever ska utforska bilder tillsammans i samtal så gör de det väldigt snabbt och enbart genom blick, så här behövs undervisning. När läraren ställer vissa frågor så får det eleverna att stanna kvar längre vid ett fotografi, och när de lyssnar på vad andra säger om fotografierna så upptäcker de andra saker som de kanske inte har sett själva. Så undervisningen är särskilt viktig för att skapa samtal.

Fotografiet är väldigt enkelt att uppfatta för det går snabbt och enkelt att visa för andra. Men när elever ska utforska bilder tillsammans i samtal så gör de det väldigt snabbt och enbart genom blick, så här behövs undervisning.

Maria Söderling

Vad överraskade dig?

− Jag har arbetat med åtta mellanstadielärare och totalt tio klasser och det överraskade mig att alla elever deltog så engagerat. Det verkar så enkelt för dem när de ska svara genom fotografi, även när det handlar om att abstrakta frågor om exempelvis makt. Jag blev också överraskad av att eleverna var så intresserade av att utforska och leka med gränser mellan det fiktiva och det verkliga när de redigerar fotografier. De verkade uppleva en stor grad av frihet när det gällde val av uttryck. De iscensatte situationer och kombinerade olika föremål och den friheten har jag som lärare inte sett att eleverna upplever när de till exempel ska tala eller skriva. Andra studier visar att elever kan uppleva den här stora friheten med fotografi för att det inte är en del av någon bedömningspraktik. Det har inte skapats tydliga gränser för vad som är rätt och fel helt enkelt.

Vem har nytta av dina resultat?

− Både lärare och forskare. Jag har arbetat fram en modell där fokus är att förstå samspelet mellan uttrycksätt och elevers möjligheter att lära och skapa mening. Lärare kan ha nytta av exemplen från min undervisning om hur fotografi kan användas i olika ämnen, och de resultat som visar på potentialen för undervisning som gör att elever kan röra sig mellan olika positioner och perspektiv i samspel med andra. Det finns ett väldigt spänningsfält i dag mellan tryckt text och andra uttryckssätt – mellan det analoga och det digitala. Jag menar att förståelsen för bilden är alldeles för grund samtidigt som vi lever i ett samhälle där bilder får allt större betydelse. Vi behöver förvalta den förståelse som forskare och lärare i bildämnena besitter. Men vi behöver också utveckla förståelse för hur bild används inom andra ämnen och sammanhang. Det är en fråga som vi behöver ta på mycket större allvar än vi gjort hittills med tanke på att bildernas betydelse ökar, inte minst nu genom AI:s möjlighet att generera bilder.

Fotnot:

Maria Söderling har varit halvtidsanställd som lektor i Burlövs kommun under tiden som hon har doktorerat. Kommunen har dokumenterat lärarnas arbete som man kan läsa mer om här:
https://www.burlovevent.se/medkameransomverktyg