Fostran i fokus hos förskollärare
Född 1974
Bor i Kubbe utanför Örnsköldsvik
Disputerade 2016-10-21
vid Umeå universitet
– Snälla du! Kan du sätta dig? Om vägledning i förskolan
Förskollärare lägger mycket tid på att både direkt och indirekt fostra barnen. Anna Rantala vill med sin avhandling skapa reflektion kring normer och värderingar som råder i förskolan.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat som förskollärare i 16 år och alltid varit intresserad av forskning om förskolan. Genom en doktorandtjänst vid Umeå universitet fick jag möjlighet att själv forska inom området!
Vad handlar avhandlingen om?
– Initialt var min tanke att forska om hur demokratiska aspekter verbalt kommer till uttryck i förskolan. Men när jag började analysera mitt samlade material, 40 timmars videofilmning från två olika förskolor, insåg jag att de demokratiska värdena inte gestaltades. Vad som präglade materialet var snarare pedagogernas vägledning och fostring av barnen. Därmed fick jag helt enkelt ändra jag fokus och min avhandling kom att handla om detta.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Den bild som framträder är att pedagogerna lägger mycket tid att både indirekt och direkt fostra barnen. Detta trots att fostransuppdraget är ganska nedtonat i förskoleplanen som ju har betydligt mer fokus på kunskapsutveckling.
– Exempel på typiska uppmaningar är ”sitt ned”, ”kom hit så ska jag hjälpa dig”, och liknande. Förskollärarnas syfte är att antingen få barnen att sluta göra vissa saker alternativt uppmuntra dem. Tydligt är också att pedagogerna ofta styr vad och hur barnen ska göra saker och ting. En sekvens visar en pojke som trätt ett pärlhalsband som han anser vara färdigt, men förskolläraren säger ”du ska trä hela vägen upp”. När pojken följer uppmaningen får han beröm.
– Ytterligare ett resultat är att pedagogerna vägleder barnen på olika sätt beroende på barnens kön. Pojkar och flickor som argumenterar och säger emot får ungefär lika mycket vägledning. Men pojkar som är tysta och försynta uppmuntras i mycket högre grad att ta plats och prata jämfört med tystlåtna och tillbakadragna flickor. Det här var faktiskt inget jag uppmärksammade på plats utan upptäckte först när jag gick igenom materialet.
– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att synliggöra och skapa reflektion kring normer och värderingar som vi kanske inte är riktigt medvetna om.
Vad överraskade dig?
– Att demokratiska värden och aspekter så sällan kommer till uttryck i förskolan. Det första som nämns i läroplanen är faktiskt att förskolans verksamhet ska baseras på en demokratisk grund. När jag analyserar materialet ser jag att detta sällan sker. Mer typiskt är ett exempel med en pojke som spelar musik på en i-pad, varpå förskolläraren säger ”oj, vad högt, ska vi sänka lite”, och direkt skruvar ned volymen. Hon ställer en fråga men ger inte utrymme för diskussion eller delaktighet.
Vem har nytta av dina resultat?
– Förhoppningsvis alla som på något sätt arbetar med barn. Jag hoppas min avhandling kan vara till nytta och vägledning i det vi alla gör dagligdags.