Fossiler hjälper elever förstå långa tidsperspektiv

Hur kan fossiler och rekonstruktioner av förhistorisk tid kopplas till undervisning om hållbar utveckling och klimatförändringar? Elisabeth Einarsson har utöver sin forskning om Kritaperioden tagit fram ett material för att hjälpa elever att förstå långa tidsperspektiv.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för dinosaurier och förhistorisk tid, särskilt utifrån hur min egen närmiljö såg ut för 80 miljoner år sedan, har jag med mig sedan jag var liten. Jag är paleontolog och forskar om marina reptiler och dinosaurier men är också utbildad lärare. Fossiler och dinosaurier bjuder på spännande ingångar till naturvetenskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delar, där den första är en rekonstruktion av ekosystemet kring Kristianstad i Skåne, den så kallade Kristianstadbassängen, under Kritaperioden för cirka 80 miljoner år sedan. Jag har arbetat tillsammans med en illustratör och för första gången kan vi visa hur miljö och djur såg ut på den tiden.

– Avhandlingens andra del handlar om hur skolan – från förskola till gymnasiet – kan arbeta med långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande i syfte att bättre förstå att ekosystemet, som ju inte är konstant utan förändrar sig hela tiden. Kunskap om förhistorisk tid är inte helt enkelt att greppa, än mindre koppla till hur världen ser ut i dag. Avhandlingen innehåller konkreta metoder och övningar som kan användas i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Rekonstruktionen av fynden visar att det rådde medelhavsklimat och att området kring Kristianstad bestod av skärgård och hav. Här levde vattendjur som exempelvis plesiosaurier och köttätande mosasaurier, den senare kunde bli åtta meter lång. Men vi har även hittat fossil från landlevande djur.

– Läroplanen nämner mycket lite om tidsperspektivstänkandet och utan progression, vilket jag menar behövs för att kunna koppla kunskaper om förhistorisk tid till vår egen. Avhandlingens andra del fokuserar därför på hur skolan kan arbeta för att öka förståelsen för långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande. I samarbete med pedagoger har jag tagit fram dels en mall om hur pedagoger kan tänka när de tar fram pedagogiska planer utifrån mål. Dels ett material med konkreta övningar, kopplade till läroplanen. Materialet är nivåanpassat från förskola till gymnasiet. Exempel på övningar för förskolan att göra egna fossiler eller genom lek illustrera näringskedjor – vem äter vem. Ju äldre eleverna, desto större förmåga att tänka abstrakt. Att få perspektiv är viktigt särskilt utifrån frågor om klimatförändringar och hållbar utveckling. Utan perspektiv ser vi inte sambanden. Processer som tidigare tog miljontals år sker i dag mycket snabbare eftersom de triggas av människans påverkan på klimatet.

– Idén till den pedagogiska delen av avhandlingen fick jag under arbetets gång då en förskola i Kristianstad ringde och berättade att barnen hittat något konstigt i sandlådan. Det visade sig vara 80 miljoner år gamla hajtänder. Egentligen inte konstig då många sandlådor i Kristianstads kommun innehåller havsbottensand från Kritaperioden.

Vad överraskade dig?

– Att läroplanen inte tar upp vikten av att utveckla tidsmedvetenhet som behövs för att se och förstå globala sammanhang som klimatförändringar och hållbar utveckling, men också att pedagoger och allmänhet inte reflekterar särskilt mycket kring detta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många hoppas jag. Pedagoger och barn/elever inom skolan, från förskola till gymnasiet men också beslutsfattare. Sedan givetvis även andra forskare inom både paleontologi och didaktik.

Susanne Sawander