Första mötet med skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för tidiga skolår och hinder och möjligheter i läs- och skrivprocessen är djupt grundat i lång erfarenhet som lågstadielärare och specialpedagog. Som specialpedagog uppmärksammades jag på att tiden kring skolstart är en viktig period i livet, som också kan vara kritisk för vissa barn och få betydelse för fortsatt lärande och välbefinnande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Olika barns möte med skolan och de villkor som skapas för deras delaktighet och skriftspråkslärande. Möte står för själva övergången till skolan, samt tiden före och efter denna. Ett särskilt intresse är riktat mot tre aspekter av skolstart, som en viktig övergång i livet, läs- och skrivaktiviteter och särskilt stöd.

– Studien bygger på etnografiska fallstudier från två skolor. Genom observationer och intervjuer har två grupper med barn och deras lärare följts från förskoleklass till och med årskurs ett. Dessutom har intervjuer gjorts med specialpedagoger på nio skolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultatet visar att verksamheten i förskoleklass förbereder barnen inför att börja skolan. Barnen uttrycker att de känner sig hemmastadda i miljön och bekväma med varandra. Samtidigt framträder några dilemman med två skolstarter. Ett gäller då en befintlig och sammansvetsad förskoleklass delas upp inför årskurs ett. Ett annat gäller läs- och skrivprocessen. I förskoleklassen erbjuds barnen läs- och skrivaktiviteter av förberedande karaktär, för att sedan i årskurs ett möta formell läs- och skrivundervisning. Aktiviteterna i de båda skolformerna är inte länkade till varandra och arenor för gemensamt didaktiskt arbete saknas för lärarna. Den bristande kontinuiteten får betydelse för barnens lärandeprocesser.

– På skolorna framträder ett väl utvecklat samarbete mellan lärare och specialpedagoger och lärarna har god kontroll av var olika barn befinner sig i sin lärandeprocess. Samtidigt visas en avvaktande attityd till att erbjuda särskilt stöd till enskilda barn. Frågan om särskilt stöd är förenad med stor ambivalens hos de intervjuade lärarna.

Vad överraskade dig?

– Jag blev både bekräftad och utmanad när det gäller tidigare förståelse. I studien har jag strävat mot att tillvarata såväl barnens som lärarnas perspektiv. Jag uppmärksammades på att barnen upplever social gemenskap och undervisning på ytterst skilda sätt. Samma praktik kan ha helt olika betydelse för olika barn.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla politiker, strateger och skolledare som har ansvar för att planera för övergången mellan förskola och skola och de första åren i skolan. Lärare och personal med specialpedagogiska funktioner, som arbetar med barn i förskoleklass och grundskola. Även forskare och lärare knutna till lärar-, speciallärar- och specialpedagogutbildning.

Vad kan man få ut av att läsa din avhandling?

– De resultat jag redovisar kan uppmana till funderingar. Hur man organiserar och hur man undervisar har olika betydelse för olika barn. Som vuxen kan man tänka sig ett sätt, men för barn betyder det något annat. Avhandlingen kan väcka tankar och ge perspektiv.

Gunilla Nordin