Förskolebarn uppfattar årskurs 1 som något jobbigt och tråkigt

Hur uppfattar förskolebarnen skillnaden mellan förskoleklass och årskurs 1? Lina Lagos resultat visar att förskollärare och barn i sitt sätt att prata skapar större skillnader än vad det faktiskt är.
Första klass kopplades främst till arbete och allvar, förskoleklass till lek.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad grundskollärare i årskurs 4-9, men har arbetat en del i förskoleklass. I arbetslaget var det diskussioner om huruvida förskoleklassen var skola eller inte. Det kom ofta upp när det gällde bokningar av exempelvis salar.

– Förskoleklassen fick ofta stå tillbaka med hänvisning till att den ju inte var obligatorisk. Förskoleklassen blev lite bortprioriterad och hos lärarna fanns också en hierarki, där förskollärarna låg lägre än skollärarna. Jag blev intresserad av hur definitionen av förskoleklass görs.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur barnen uppfattar övergången mellan förskoleklass och årskurs: Hur definitionen ser ut och hur man i skolvardagen ger mening åt förskoleklassen. Jag har följt en grupp barn från förskoleklass till ettan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att man gör en tydlig markering mellan förskoleklass och årskurs 1. Barnen pratade ofta om de stora olikheterna, exempelvis kunde de säga att ” i ettan kommer vi få böcker”, fast man även hade det i förskoleklass. De kunde också säga att de ”inte var förberedda för ettan så därför behöver de gå i förskoleklass”, något barn uttryckte det som ett plattformsspel – de ska ”klara denna bana för att fixa nästa”.

– Det skapades större skillnader än vad det faktiskt var och övergången blir mer dramatisk. Det förstärktes genom att lärarna talade om förskoleklassen och skolan på olika sätt, skolan stod för det tråkiga, där får man inte leka lika mycket, arbetet kopplades till skola. Barnen sa att när de sedan börjar ettan är det ”lite jobbigt och kunde bli tråkig”. Lärarna visade på motsatsförhållande mellan lek och lärande.

Vad överraskade dig?

– Att barnen pratade om skolan som något tråkigt, redan innan de hade börjat. De hängde ju ihop med hur de vuxna pratade om skolan, som något allvarligt och jobbigt istället för att prata om att det är lustfyllt att lära sig saker. Som jag minns min egen skolgång var det framförallt när jag kom upp på högstadiet som jag uppfattade skolarbetet som tråkigt och jobbigt, innan dess var det fokus på det roliga i att lära.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att det finns en pedagogisk utmaning här. Vi behöver fundera över vilka bilder vi vuxna, både lärare och föräldrar, förmedlar av skolan. Det är viktigt att väga sina ord på guldvåg som vuxen.

– Förstärker vi den allvarliga aspekten är risken att eleverna får lägre motivation. Det är ju verkligen lustfyllt att få lära sig nya saker, det ska vi lyfta.

Hanna Nolin