Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Att arbeta med hållbar utveckling i förskolan anses viktigt. Men Eva Ärlemalm-Hagsérs forskning visar att förskolans personal måste börja diskutera hållbarhetsfrågorna utifrån ett mer kritiskt perspektiv, och ge barnen större inflytande.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började arbeta med de här frågeställningarna redan som förskollärare under 90-talet. När jag upptäckte att det inte fanns någon forskning om hur svenska förskolor arbetar med hållbar utveckling tänkte jag att det var ett bra tema att forska på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Jag har tittat på tre olika nivåer; vad det står om hållbarhet i förskolans läroplan, hur personalen säger att de arbetar och så har jag studerat hur de arbetar med frågorna i praktiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som är framträdande är att lärande för hållbarhet överlag ses som ett viktigt innehåll i förskolans verksamhet. Barn beskrivs delta i olika aktiviteter, i vilka de ofta beskrivs som viktiga aktörer. Men tyvärr framträder barns aktörskap främst i retoriken. Det vill säga att förskolepersonalen pratar om att barnen har inflytande men jag ser få beskrivningar på att de verkligen har det.

– Resultaten visar också att makt- och konfliktperspektiv osynliggörs i förskolan, då få kritiska frågor ställs kring innebörder av begreppet hållbarhet och vad som görs i praktiken. Dessa frågor måste börja diskuteras utifrån ett kritiskt förhållningssätt där barnens röster lyfts in.

Vad överraskade dig?

– Att förskollärare pratar mycket om barns delaktighet och inflytande, men att det sedan inte märks i deras beskrivning av den konkreta verksamheten – det var intressant.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, men även förskolepersonal där resultatet kan ligga till grund för en reflektion om lärande för hållbarhet utifrån vad som görs, hur det görs samt barnen roll i detta.

Åsa Lasson